Väpnare, bärfisar, möss o fotboll - mot nya höjder!

Efter takläggningen blev jag inbjuden på travet, Skrubbs i Visby för att ta del av ett fartfyllt evenemang där kuskar o hästar sida vid sida kämpade om att ta hem högsta potten o få nosvingen över mållinjen allra,allra först.
När jag var på väg därifrån vinkade en äldre gentleman i cowboyhatt ivrigt från sin bil på mig....hrm...ingen jag kände igen...jag gick närmare o frågade försynt...är det nån jag känner här i bilen...?? 
Hans polare, också i lika snygg hatt skrattade glatt o de sa: nej, nej du bara såg så himmla trevlig ut! WAO...kan man bli annat än hur lycklig som helst i hjärtat?? 
Jag berömde deras fina hattar o önskade dem båda en bra dag...

Här agerar jag väpnare för en kväll på Riddarsällskapet Torneamentums träningspass. 
Här är det lågringarna som får sig en omgång av Lolle Hoas....som minsann liknar en spökryttare i sin vilda framfart...

Det fanns fler väpnare med den kvällen, här är den allra minstaste in action o pular med van liten hand i ringarna...

 Urduktiga är de med den både långa o tunga lansen som ska träffa den lilla ringen som sitter fast högt uppe på en stolpe!

En dag fick mitt byxben påhälsning av en bärfis....coolt mönster han hade på sin hösttröja.
Min fina bok om Djurens språk tolkar bärfisens budskap såhär: Våga ta ställning, för eller emot!
 Din gåva är att ta ställning o säga ifrån!

Varje morgon mumsar jag färska salmbär från dikeskanterna på min o Sotans powerwalk, massor med antioxidanter o andra nyttigheter.

En kväll satt det en liten kompis i badkaret o kikade upp med sina små pillemariska svarta ögon.  
Hans andra kompisar leker skeppsbrott i ströbrödsförpackningen i skafferiet...hrm...ogillas!

En morgon, jaja ok förmiddag då, var jag ute på skogspowerwalk med en av mina älsklingssystrar Åsa o hon visade mig den här fina platsen där småfolket bor.
Jag kunde riktigt känna hur energin förändrades när jag kom in på deras "territotium"...de små sötnosarna....andäktigt, tyst men ändå lite fnissigt...

Åsa- BLINGBLING som alltid har nåt glittrigt på sig o Wolfie- FRINGEFRINGE som alltid bär något med fransar på...

I söndags spelade min Småtta match i Stenkyrka o jag o Sotan var där o supportade i solen o blåsten

Uppvärming på gång...strax dags att visa framfötterna...

....här i närkamp med en motspelare om bollstackarn...som bara blev sparkad på om o om igen...
Det blev en härlig hemmaseger för Stenkyrka med 5-2 o Frida var mer än glad...

På Gotland finns det så gott som alltid en vacker solnedgång...man blir ju helt till sig av lycka när man står o beundrar detta naturens färgsprakande under...

Varje morgon o kväll passerar vi dessa undersköna damer på vår promenad. 
Den lilla beiga skönheten är en Jerseyko...de har den fetaste mjölken av alla mjölkande koraser o låååånga rådjurslika ögonfransar...riktiga SNYGGON!

Haha, hösten har bara nått ena sidan av trädet, men visst ar det vackert ute nu, tom i morse när regnet strilade över oss, o gav mig underbara korkskruvar i håret...kunde jag känna en enorm lycka över allt vackert jag fick se, lukta o de små rännilarna som letade sig ner i ansiktet via hårbotten var härligt föryngrande....kinderna fick rosor o ja....WAO!
LIVET ÄR JU HELT FANTASTISKT!

  
Vilken skön kontrast med den fina lilla muren, de för längesedan uttjänta mjölksåarna o mormors "good-old-bike" tillsammans med kalasbalongerna...

Vårbitaren ville också säga nåt underfundigt: Stå fast vid dina goda föresatser och du lyckas. 
Din gåva är att känna optimism. 
Jag tackar för dessa visdomsord!

Tänk vilket jobb som ligger bakom alla dessa konstverk runt omkring oss, att få varje sten att passa precis med grannen o sen ligga där stadigt i regn,storm o snö forever o ever....
Ta o kika runt när du är ute i naturen efter stenläggningar....kanske kan du ana en pust sen långt tillbaks när de knegade o bar för att skapa detta mirakel!

Steintun....

Regnet var i Skåne, snabba moln på väg hit...så... veden ville in under tak o då kom pulkan väl till pass...som en uppvärming inför vinterns övningar..o ett minskande av mitt magfläsk med nån cm...nytta med nöje - winwin!

Lyfte på parasollfoten o oups...där fanns det millioner myror med ärr o den här lille larvige kompisen...han ville säga: Du befinner dig i en stor utvecklande fas just nu. Denna fas skapar förnyelse på alla plan.
 Din gåva är att genomgå en förändring! 
Jag ser med tillit fram emot detta. 
Processen är redan påbörjad och den ger utdelning snabbt....HÄRLIGT! 
Du får snart veta mer...

Idag är jag tacksam över att jag är frisk, kan se, gå, lukta, känna o leva i kärlek o harmoni! 
En bok kom i min hand igen, vilket ledde till...en ny era...ny höjder...uppåt,uppåt, uppåt....så tacksam för denna förvandling som håller på att ske.

ORDET ÄR F O K U S !

Wolfies tips: Vad vill du? 
Vart är du på väg? 
Vilket/vilka är dina mål?
Fundera på detta....fortsättning följer...

Borgebyfarväl, "packad Smirre",mot "öjn"... tegeltak på!

Emils kommentar: Men Morsan...du fattar väl ändå själv att du inte har en suck att få in allt ditt skit i den lilla bilen!
Ja, du vet kanske inte om jatt jag sålt min "gigantiska" Renault Laguna o köpt en hattask.
Min lilla nya Scoda Felicia hade ett namn när jag köpte henne - nämligen Smirre - efter räven i Selmas bok om Nils Holgersson, så bäst hon får fortsätta vara just SMIRRE.

Faaast, den envisa Morsan ville väldigt gärna att det skulle gå att packa in allt, o lite till dessutom dvs ...min stora Indiankappa (Capout), indianklänningen, en dubbelluftmadrass (jaja urblåst men den tar ganska stor plats ändå) mina Fancydanskläder, 2 tygkassar med vattenkittel o gryta o stekpanna att laga mat över öppen eld med....som fanns i Emmaljunga hos Ola.
Ja, du ser ju själv att de minsann gick....o sen kom jag på att det skulle med en stor kasse med höstkläder o 2 stora lammskinn från Helen i Älmhult också där jag har mitt bohag lagrat. 
Å tom. det fick plats...jaja, det var inte gott om plats precis...satt på mitt täcke o lammskinnet, o åt höger fanns det inte mycket utsikt....stackars Sotan rullade ihop sig som en minimal b.korv framme på golvet framför passagerarsätet...låt mig berätta....hon gillade det inte vidarevärst mycket o undrade hela tiden om vi inte var framme snart!
Smirre var aspackad, vill jag lova ;O)  !!!

För första gången på ganska exakt 3 månader var vi hemma samtidigt o passade på att ha en avskedsfest med ett stort choklad o nåt rött grejs i en flaska som fanns i Emils kyl... ;O)

Helena , en kär "chef" o medarbetare kommer jag att sakna, liksom många av de andra små gosemosarna...min trösksyster Madde tex... ;O)

Här är det avskedsfika med alla raringarna, jaja nästan alla... Take care!
Tack Ola för de fantastiskt fina "vitsorden" på engelska dessutom, bra jobbat o jag uppskattar verkligen mitt betyg!

Jörgen gosar frenetiskt med sin betblast...

....medan hans fru Nam väger upp betat utsäde i små påsar...saknar ditt skratt o dina knasiga rumpnyp,  ;O)...samt kommentaren...hon gillar det!

Intensiv utredning pågår med hur/var/när alla dessa påsar är i ordning eller kanske inte, eller kanske ändå...fast....hrmmm många synpunkter o kockar i denna påssoppa!

Så var då Borgeby o bonderiet slut för den här gången o jag styrde kosan mot Älmhult via Emmaljunga o lastade magiskt nog in allt jag hade där, via Killeberg o fick en Aurabalansering av min bästis Viktoria.
Det behövde jag verkligen. 
Hade knappt sovit alls på natten. 
Det kröp av panik i ryggen och jag föstod inte vad det var men under balanseringen smälte allt bort o jag blev lugn som en filbunke.
Hos Helen o Staffan var det full fart tillsammans med deras goda vänner.
Det var minst sagt hög stämning....
Så hög att ingen ens fastnade på ett foto, det du!

På lördagseftermiddagen drog jag så äntligen mot min älskade ö o redan på söndagsförmiddagen hamnade jag mitt i ett för mig nytt projekt, i Gnisvärd.

En "old friend" till mig Ola, behövde hjälp med att lägga om taket på sin lilla fiskabod o då han slått ihjäl sig o brutit rygg o nacke för många gånger för att han ens ska tänka tanken att kliva upp på ett tak o gå på snedden o bära tegel. 
Tursamt nog är han en mycket trevlig o hjälpsam man själv o det var inga problem att ragga takläggare då ju... ;O)
Före....

...första sidan....

Härlig utsikt över havet o vinden lekte med alla kitesurfarna som var minst 8 st...

Visst är de söta, fiskebodarna o jag gillar den gamla trästegen skarpt o enestörarna till fiskenäten...

..andra sidan...

.......klart! Ingela o Ola blev mycket nöjda o bjöd på både lunch o fika.....

Idag är jag tacksam över att jag åter är på ön,
ska träffa min Småtta imorgon,
blir på ett himla gott humör när jag åter får promenera med min Ekorre (Veronika) i de Stenkumlianska skogarna o prata "livet"  o, fnissa, skratta, asgarva o dela hemlisar... ;O)

Wolfies tips: Gå ut i skogen o leta nya färger! 
Se hur många du får ihop om du räknar alla nyanser av grönt, gult, rött orange o brunt...njut av naturens palett o glöm inte sola näsan genast så fort solen tittar fram!!!!

M o C mys, galjonsdamer o partypinglor!

Fredagsmys tillsammans med Fångarna på fortet...Mommo-o-Claramys...
 

  

Helt galet! Min Trollunge är redan 7 höstar, INCREDIBLE!
Lördagen började med att hon åkte till en kompis på kalas min lilla partypingla.... iklädd...värstigaste, coola glitterstassen o blått nagellack!
 

Sotan o jag tog en havspromenad o myste en stund på stranden i sol o storm med den fina skulpturen  gjord med motorsåg....killen är imponerande...åker till USA o tävlar...
Swetroll heter hans företag
 

Här har man smyckat huset väldigt speciellt med en galjonsfigur från en båt. 
Det var stort jippo vid avtäckningen med många fina gäster o bubbel...
Huset har tillhört skådisen Hasse Ekman en gång i tiden. 

Den här vyn är vad hon får skåda ut över varje dag

Det här är hennes grannar, otroligt pittoreska o fina små hus längs havet.

Här ett gulligt lusthus med kristallkrona o allt....fint ska det va!

Det här huset har jag tänkt många gånger att jag skulle vilja bo i...innan jag var i AZ.....inte ens 50 meter till havet.

Party 2 på G! Nu är det partypinglan själv som ska firas! 

Stolta mamman hjälper till att skära upp Gammelmummas superhöga tårta med jordgubbar o hemkokt vanilijsås..mmmmm, den går inte av för hackor den inte!

Alla gammelmurmmrar o -muffrar o -faffrar o vanliga muffrar satt inne...då vindbyarna låg i närheten av orkan ute ;O)

Trots blåsten var det en härlig dag! 
Det blev massa barvagns o skötbordssnack då det liksom blev en "gravidhörna" plötsligt när både bror mins fru o grannens dotter hamnade därute...med bullar i ugnen...
Så nu vet vi allt om babyskydd, årsmodeller, BRIO, stora o små hjul, fasta eller roterande...
Shit, en hel vetenskap....verkar det som....vad är det för fel på kupans vagnar?...de kostar en trehundring ca....ungen bryr sig garanterat inte...eller så har vi "ungdomliga...något..äldre" blivit som vi blivit för att vi inte legat i 5000:- vagnar när vi var bebbar...maybe... ;O) 
Den trickiga frågan får vi leva svarslösa med är jag rädd...
 

Å idag i skrivande stund vill jag säga STORT GRATTIS till min favoritbror som just nu, på tumanhand med sin växande "knubbisfru"   ;O) käkar födelsedagsmiddag på nåt coolt ställe!

Emelie o Jimmy (till höger) hade åkt ända från de djupa Kolmårdsskogarna för att kolla vagn i Lund.

 Pappa Kent, svärdottern "Småland" o Drängen glufsar glatt i sig av de goda kakorna medan barnvagnssnacket blir allt snårigare att hänga med i...

KusinVitamin o Emil o hans farfar gjorde mig sällskap i kvällssolen o vi flyttade o flyttade tills vi nästan satt inne i syrenerna för att inte missa en endaste solstråle.

Sara hade föreslagit en danskväll som avslutning på 7-årskalaset, fast hon var astrött, alltså...ÄNNU ASTRÖTTARE än sin 21 år äldre morsa som bestämt sig för att det var dans som gällde just den kvällen.
Alltså fick jag själv stassa om o kom då till min förtvivlan på att klänningen som jag bombsäkert visste var i Saras garderob, inte alls var där..(har inte hittat den ännu).
Så, ett par jeansshorts hade jag med men inget linne...o Sara hade inget lämpligt...jag djupdök i hennes garderob o hittade ett rött pennfodral som jag lyckades kränga ner min sjökokropp i. 
Sen bar det av till Arvingarna i Ystad o det blev massor av studs, bugg o Dirty Fox...skitakul hade jag...jo, aningen trött var jag ju när jag var på hemväg, minns inte om jag somnade innan jag kom hem eller vad??

Idag är jag tacksam över att jag var med min Trollunge på hennes kalas o att vi sen gick på bio dan efter, Mommo o Claramys de e fint det! 

Wolfies tips: ta ALLA tillfällen i akt att sno varendaste en solstrålarna som gassar på dessa fina höstdagar innan regnet brakar in för gott! 
Å glöm förallandel inte bort att dansa emellanåt!