Osteopatmirakel, årsdagskalas, Sittling Bull o mer hundliv

Äntligen kom jag till min favoritosteopat Katinka Kundler som verkligen är helt grym på att fixa till bråkiga, onda kroppar, med minimalt små rörelser, utan minsta knäck eller bräck eller knak. 
Genom fina, mjuka rörelser i nacken, styr hon om spända muskler i ryggen o nacken så att kotorna hoppas på plats o förblir i rätt läge. 
Det är verkligen som ett mirakel!
Dessutom berättade hon för mig att hon fått tre fantastiska jobberbjudanden i Karibien o flyttar snart dit med hela familjen, man o 2 barn på 6 o 9 år.
Ojojoj vad lycklig jag blev, helt rysig .....av att hon lever sina drömmar. 
Hon hade sett en tidningsartikel för 15 år sen o genast känt att dit skulle hon....lite som min saga...coolt!
Jag önskar henne o familjen verkligen super lycka till!

Linnéa, minsta Ekorrbarnet jobbar i Brantings affär o säljer snygga kläder på Adelsgatan. 
Vi var där o kikade på senaste skriket. 
Själv är hon vacker som en modell, lilla Limpan...i "Brantiga" , svarta skinnshorts...

Därefter blev det fika på Skafferiet, jojo, varm nyponsoppa med grädde o mandelbiskvier....o till det....tadam!!!
Saffranspannkake med salmbärssylt o grädde...fint det må du tro!

Mysigt värre inne med...

...levande ljus o härligt höstvarm stämning....gött...

Dottern i huset, grandismatten firade sin "årsda" i veckan med bullar o mummig tårta..

...party,party...

I fredags bar det av med lilla Smirrebil till Säffle. 
Sotan fick stanna hos min Systeryster i Hässelby.

Varför i hela fridens namn åker man då till Säffle mitt i allt???? 
- JO!
Där drar Säffleoperan fulla hus varje helg med  Annie get your gun, med min gode vän Ken Roulette i en av huvudrollerna som Sitting Bull.
 Å vem kan spela denne mäktige Indian bättre än självaste Mr Indian själv!
Han har slitit med de svenska replikerna, o uttalet...o det lät verkligen äkta Sittingbulliskt! ;O)

Här ser vi en unik bild på hela ensemblen, då fotografering var förbjuden, så schyyyyyy, säg inget till nån....
Lilla "Annie", 22 bast gör sin förstigaste karriärroll med bravur, proffsigt med nerver av stål trots att saker strular emellanåt, en liten ny stjärna är född i Säffle!

Här poserar vi Sitting Bull o jag. 
Kändes bra att få några timmars prat i lugn o ro, då vi mestadels kommunicerar via nån chatt annars. 
Ken är en av de få personer i världen som känner mig bäst tror jag.
Han hejar alltid på mig när jag är i nerförsbacke o kommer med glada tillrop o sparkar i baken, samt ger goda råd när de är dyra, eller hur det nu var...

På natten till söndagen kom ett helt gäng superupprymda, otysta o totalt ickesmygande kufar ballandes in genom dörren 4.15 på morgonen. 

Ytterligare en indian o 2 andra galna men härliga knasbollar.... 
Lisa hade kört hela vägen från Norrtälje o Cecil o Lelle hade lurat till lite då o då o var värstigans pigga....vilket inte riktigt vi andra var....men....
med den ljudnivån gungade min luftmadrass så kraftigt, så jag tyckte det var lika bra att kliva upp o garva med en timme.
Till alla  hyresgästers  stora glädje, kom så äntligen tröttheten ikapp våra nyanlända vänner o de slocknade ett par timmar innan det var dags igen...
Lisa o Lelle driver Håtö gård i Norrtälje med turridning i westernanda.

Efter en synnerligen "välgarvad" frukost var det så dags att styra kosan mot huvudstaden igen på söndagsförmiddagen.
OM det blir en vargavinter när det är mycket rönnbär så föreslår jag en enkel biljett till ekvatorn, snarast!
Träden fullkomligt dignar av de röda bären o dessa vackra pippisarna hade värsta rönnbärsorgien i trädet utanför balkongen!

Det här är Sotan o hennes "Hundsysteryster" AM Wolfdogen Spirit. 
De busar o leker bara med varann, för övrigt är båda poliskonstaplar o kan inte unna sig att slappa o leka utan måste hela tiden hålla ordning på alla andra otyglade 4 beningar.

YYYYYYYYLLLAAAAAA är HÄÄÄÄRRLLLIIIIGGGTTTTTT!

Atasha är the Wise Old Lady i gänget o styr sin omgivning med pondus.

Tjaha, så var vi då på ön igen o jag var bara tvungen att visa ett prov på ligga "skavtassars"

Stumpen, the Old man i huset håller lite ordning på "lillebror" Maskensmasken Vincentvessla, fast mest när han sover.
Vakentiden har han gett upp att försöka få nån hyft på lillen o lämnat över staffetpinnen till Sotan som jobbar heltid med "fallet" ;O)

Tingeling tycker att hon äger hela lilla Vincent o lägger beslag på honom hel o hållen, jo, han ligger därunder, titta noga!
Skulle inte bli förvånad om han just här drömmer att han är en huvudkudde!

Idag är jag tacksam över att jag: tog mig helskinnad från N Gotland, Stenkyrka, till mellersta delen ....Stenkumla i slirig snömodd o halvorkan.
...får träffa min Trollunge imorgon, som kom med nattbåten.
....nu har 3/4 av mitt "valppack" på ön i några dagar o ska mysa lite i vintervita vädret med dem. 
( Minstingen min, Fridolinan kom hem från Turkiet ikväll o kunde säkerligen accepterat ytterligare nån plusgrad..)
....mina nackkotor nu är på väg att hamna på rätt plats, så fingrarna slutar att domna - HÄRLIGT!

Wolfies tips: tänk efter var du vill åstadkomma i livet om några månader, så ska jag snart vidareutveckla detta!
                     Puss o gonatt/gomorron-förmiddag-eftermiddag eller -kväll på dig!

Krogbesök, nattvandring, inflyttningsfika o besök i Ojnareskogen!

I lördags skulle Ekorren o jag gå ut, var det bestämt. 
Det var maskerad på Visby Hotell....meeeen, vi hamnade på Black Sheep Arms o maten den var minst sagt yummiyummi...hann inte ens ta foto innan den var nerglufsad i magen...sen kom det in en fritead marsbar med gräddvaniljglass....ojojoj...

...Ekorrmys....

....jordgubbe o kolasås......

Livemusiker underhöll med kul musik...

På hemvägen vandrade vi sakta genom den VISaBYN med sina charmiga gränder, ruiner o härligt medeltida viskningar i oktobernatten...

S:ta Karins ruin på stora torg....kommer i en helt annan dager om natten, fniss

Härligt stora kopparkärl syns genom fönstret på Wisby bryggeri. 
Smaka gärna en öl därifrån nån gång....mumma

Den här gamla mysiga staden kommer för alltid att ha en plats i mitt hjärta, var jag än befinner mig i världen.

Landskapsblomman är murgröna, väldigt passande, det finns gott om duktiga klättrare, som på öns eget språk kallas rindi.

Härligt branta  backar att tänja ut vadmusklerna i på hemvägen..

Tänk när detta var ett vanligt transportmedel här i stan, uppför backen....det krävde sin man för att ta sig uppför med den här tingesten med fullt lass.
 På den tiden fanns det troligen inga gym....o inte så många överviktiga heller...

Österport i nattligt, charmig belysning....
Du som inte varit här på ön, boka genast in sommarens semester till ön o lukta dig igenom denna ålderstigna stad med egen nos.
Ön har massor att erbjuda, I promise U!
Kom ihåg: smaka Wisbyöl, finns flera sorter, kajpsoppe, saffranspannkake m salmbärssylt o grädde, dricke.....

Vi "päron" blev inbjudna till brudarna Myrvälder/Björklunds nya lya på eftermiddagsfika.
Mycket trevligt o lite för gott...

De delar på en vindsvåning innanför murarna...

Inget jättekök för två duktiga kockar...troligen därför den äldre brodern Myrvälder får besök av två matlagningssugna tjejer titt som tätt o kan smörja kråset med div god mat o får sin frys fylld med kakor o gottigottgott...vilket han inte verkar ha nåt emot.

 Lärarjobbet fortsatte i veckan i Fårösund, där jag undervisade...jaja, jag var i alla fall där o hade spanska med kidsen i högstadiet, samt en del engelska.
 På biblan hade de utställning om indianer från Sydamerika.
EN lärare var vänlig nog att visa mig dit.....de trodde jag var intresserad av indiansk kultur, wonder why??? ;O)

I Fårösund bor Ninni, en superduktig kvinna som syr i skinn. 
Hon var med på kursen som hette Öppna din sinnen....som var upprinnelsen till att jag så småningom hamnade här på ön 1995 o var alltså en av de få personer jag kände när jag kom hit med 4 små kids, utan jobb eller stålar men med en STOR portion positivt tänk o livstillit....o ....jag o kidsen har ju minst sagt överlevt det lilla tilltaget!!

På vägen tillbaks var jag inne o hejade på alla tappra Ojnarekämpar o sa dem att jag o mina vänner, var mycket glada över att de var där eftersom inte vi är det o att vi skickar kärleksfulla tankar för skogens bevarande!

Just när jag skriver detta...coolt, meddelar de på TV att Nordkalk måste avvakta tills  HD avgjort frågan, innan de får fortsätta. 
HURRA, håll alla tummar du också för att Ojnareskogen får finnas kvar o risken för att vattnet ska sina i brunnarna, snart ska vara ett minne blott!

Idag är jag tacksam över att jag: nu börjat nedräkningen till avresan mot mitt nya liv i CA, USA...37 dagar kvar! 
 nu har jobb varje dag,
 har underbara höstskogar att rasta hundrana o mitt späck i varje dag i ur o skur.

Wolfies tips: boka din semester hit till ön genast!
 I helgen... tänd lite ljus för Ojnareskogens fortsatta bevarande o att besluten ska tas till skogens fördel. 
DINA INTESNIVA TANKAR O ÖNSKNINGAR GÖR SKILLNAD O HJÄLPER MASSOR!
Skogen själv och alla som kämpar för skogen tackar DIG för ditt bidrag!
                                                                   P U Z Z

Midjejakt, lärare, gourmékväll, "döden" en del av livet

Från lusräkning till textilslöjd, SO, matte, engelska, svenska....ja, nu är jag lärare som lite omväxling.
 Mitt första uppdrag var att fingervirka med mellanstadieeleverna. 
Det gick fantastiskt bra.
 Jag kollade en engelsk videosnutt på youtube 10 min innan lektionen o fick mig en snabbkurs.
 Trodde jag nästan hade koll på det men den enda varianten av fingervirkning som fanns att hitta var med hjälp av alla 5 fingrarna, aningen mer avancerad än den mina barn knåpade ihop kilometervisa maskar av när de var små.

Det som är så himla härligt med att va lärare är att jag alltid får veta "inifrån mitt huvud" just innan jag går in hur jag ska gå tillväga, vad jag ska göra o på vilket sätt. 
Aldrig nånsin behöver jag oroa mig eller så, jaja det är inte precis min grej att oroa mig heller, det vet du ju sen innan...

Ekorren o jag var på sportaffären för att kolla om en tung rockring kunde vara ett passande redskap i den ständiga jakten på en midja...hon prövade lite av varje...

Hennes "minsting" Linnéa "Limpan" kom med sina lilla Fina o hängde på vår skogspromenad, full fart yvar stock o stain...i den kyliga hösteftermiddagen.

"Lilla" Tingeling tar mesta platsen i soffan men Vincent får en liten hörna att ligga på han också.

En vovve saknas på bilden, Stumpen som var på sitt gräva-upp-ben-å-flytta-dem-o gräva-ner-dem-igen-jobb ...typ som ett hunddagis kan man lugnt säga.
 Poliskonstaplan Sot har mycket att stå i...

En dag lunchade jag med en av mina bästa vänner som hade en fått ny liten vovve i familjen, lilla Bella....som Sotan som vanligt gjorde sitt bästa för att "uppfostra".

Ta det lugnt nu, det är bara "Avund" som poserer i sin festdress.

Högbyskolan i Hemse blev ett kärt återseende o jag fick en hjärtlig kram av Carina på expeditionen som trodde jag var kvar i staterna.
 Många elever ropade efter mig i korridoren: 
- WOLFIE, minns du när du lärde oss dansa vals i Havdhem i våras?
-Wolfie, visst var du här när vi hade idrottsdag i vintras o åkte skidor?

Någon hade ont i nacken o jag började snurra med min Amegastav, o snart var det en hel hög med elever som ville bli "snurrade" för de hade ont både här o där o ville inte ens gå ut när lektionen var slut.

I korridoren hördes det: Alltså vår vikarie va, hon kan fixa en massa magiska grejer typ va, när man har ont o så alltså, hon har en grej hon snurrar med, ascoolt o du det funkar allså, jag lovar det funkar, hon e fan grym asså!
Jag det betyget blev jag minsann stolt över, å det kom från högstadieelever...inte lätta att impa på minsann....

Fina tavlor pryder korridoren...

Ekorren fick en idé! 
Jo, det hände ganska ofta att vi får sånna.... ;O) Det är invigning på en ny krog, gamla Longhorn i Visby , du vet...vi kan väl gå dit...det är liveband som spelar o de verkar bra...
Jodå, sagt o gjort, efter en välbehövlig Ekorrlur ruskade jag grantoppen så hon vaknade strax efter 7 på kvällen, o vi svidade om o sminkade oss ännu vackrare...o drog mot city på torsdagskvällen.
Vi kikade in o tittade på varann, klev in genom dörren o klev ut igen...kändes ine som om vi platsade där....så
- ändrade planer...vi travade vidare o kom då till Creperiet i gamla strykjärnet....där vet vi att det är massor med mys inne.
Atmosfären är varm, balanserad o hjärligt välkomnande, så... vi kleiv pa.

Små fina ordspråk pryder väggarna tillsammans med svartvita foto o ljus av alla de slag.

Ekorren deklarerade, - Här skulle jag gärna bott! 
SÅÅ himla mysigt! Å vargkompisen höll med, inga tveksamheter på den punkten, lite originellt för att va vi, samma smak för en gångs skull....wao!

Vi började med en bovete galette med ost, räkor o creme fraishe...mmmmmmmm
som vi delade systerligt...
Jag slog till, tränade mig på att njuta av att leva i överflöd o beställde in ett glad fin cider som hetter Brut i efternamn...
Det kändes vekligen hellyxigt att sitta o njuta av allt detta goda med smaklökar, öron, ögon o alla sinnen, o en helt vanlig kväll blev en helt ovanligt lyxig o minnesvärd tordagskväll...

När vi avnjutit o gotteligottat i oss den fick vi pausa lite o prata mer liv o lust, innan vi orkade ge oss på GRANDE FINALE! 
GINO - med banan, jordgubbar, rostad kokos, vispgrädde o vanlijglass,,,,fattaru hur gott det var???  VAVAVAVA??????
Vi tränade varje tugga på att kasta i oss den så fort det gick för det gick inte att motstå, medan vi samtidigt tränade på att tugga såå långsamt o njuta med varenda smaklökis så mycket det bara gick för att den liksom skulle vara forever...nu lyckades vi inte få till det sista men....ojojoj, balsam för kropp o själ, nästan lika bra som....haha....där får din fantasi jobbe lite, hihi...

På en liten hylla bredvid oss med 2 tjocka svarta böcker som det stod KÄRLEKSBOK på.
Nyfiket började vi bläddra i dem o fann massor av fina kärleksförklaringar av gäster från hela världen till maten, själva creperiet men mest till någon de älskade o ville framhålla.
Här med de kloka orden: "When you make peace with your self, you make peace with the world."

Dessa fantastiskt visa ord kommer jag att följa upp strax....vackra, inte sant?

Dessa orden möts man av i den minimalaste lilla hall man kan tänka sig...när man kliver in o man får dem med sig när man går hem, tänkvärt...

Stenkyrka kyrka får vara symbol för nästa händels idag fredag. 
Den 8 september lämnade Eva Hammarskjöld jordelivet o började sin själsresa på "anrdra sidan".

Dessa ord var tryckta på framsidan av agendan;

- Ett ensamt hästspår som slutar
vid plötsligt svikande brant
där vindsliten fura lutar sig över klippans kant
vad stjärnorna blinka kalla,
hur skymmande skogen står,
hur lätta flingor falla
på översnöade spår! 

Eva var ute o red på sin häst när den blötsligt blev sjuk, föll i ett dike över henne o dog.

Hon var en fantastisk kvinna som som trots att vi inte träffats så ofta vekligen fanns i mitt hjärta. 
Jag homeopatbehandlade båda hennes hästar för flera år sedan då de båda led av hälta som en svit efter fästingbett. 
Båda hästarna blev helt friska o hon var så glad o nöjd. 
Hon hade väldigt bra kolla på sina hästar o på allt annat också. 
En kvinna som verkligen värnade om, ville o genomförde förbättringar o förändringar i människors liv genom sitt jobb som sjukgymnast o distriktare på Previa i Visby,
 ryttare o inspirerande eldsjäl i Stenkyrka bland såväl unga som äldre, medlem i en bokcirkel där det nu gapar ett stort hål. 
Naturligtvis också en mycket älskad hustru, syster, mamma, farmor o mormor...
Barnbarnen sjöng Gud som haver barnen kär....rörande vackert i kyrkan...
Prästen Eva höll en mycket fin o kärleksfull ceremoni i en fullsatt kyrka. 

Eva, denna försynta men ändå så kraftfulla visa kvinna, var så ödmjuk o respektfull,
 å man bara trivdes o mådde gott i hennes närhet. 

Vi vet inte när det är dags att vandra vidare så det är viktigt att leva sina drömmar, säga viktiga saker till älskade människor, göra saker vi njuter o mår bra av, o inte skjuta på viktiga saker.
 Tillåta oss att leva här o nu, njuta, älska o bara vara!

Min sanning är att kroppen är själens boning. 
När kroppen dör, frigörs själen för att ta sig vidare till själslandet, rannsaka jordelivet o finna ut när det är dags att ta sin boning i en ny kropp för att åter lära nya saker här på jorden.
Själen är evig o kan inte förgås....

Idag är jag tacksam över att jag finns här på jorden,
 mår bra, 
 mina fina, friska o härliga barn(barn), släktingar o vänner,
samt över att jag gör mitt bästa för att leva mina drömmar.

Wolfies tips: ta en stund varje dag, kanske innan du somnar o tacka för allt du kan komma på just då....ju mer vi tackar, ju mer får vi att vara tacksamma över!
Jag ber DIG:
Tänd ett ljus för Eva i kväll o skicka kärleksfulla tankar till hennes nära o kära!