Imorse var vi uppe tidigt, 6.30, för att en timme senare va redo att åka till Albany o Solano Avenue som jag bara för 10 dagar sen hade en plan med....att starta min homeopatklink där.....innan mitt hjärta styrde om kosan till Sedona.
Känns lite småmärkligt att kolla på julgran när det är 25 grader varmt....
Jason sitter med i Solano Avenues Business Association och de hade sitt meeting i morse på banken medans jag travade Avenun upp o bekantade mig lite närmare med alla butiksinnehavare o flanörer.
Tyckte denna härliga bruden verkligen utgjorde ett läckert inslag i reklamen för den här kungliga kiropraktorns office....don´t you think???
Å så var jag då äntligen vid affären jag så länge blivit tillsagd (ja, du vet...min inner voice har ju massor av egna åsikter o detta var en av dem) att återvända till...Gathering Tribes o tanken var att connecta med ägaren Penny som verkar va en viktig pusselbit i mitt liv??!!??
Hon var dock inte i affären idag men en god vän till Jason...Alan, mötte upp i butiken i eftermiddags o intervjuade mig om min åsikt om Solano Avenue då de tycke jag hade fräscha o annorlunda åsiker som borde tillvaratas på nåt sätt.
Först träffade jag den här trevliga kvinnan därinne o vi pratade en god stund medan jag strosade runt o njöt av allt vackert o fantastisk, helt i min smak därinne.
Jag skulle först träffa Alan där halv ett, men han var tvungen att skjuta på vår träff till kl tre.
Å vet du vad? Armbandet var kvar, mitt armband som jag tänkt på sen jag var där sist o snart ska jag återvända o köpa det.
Bara $ 365!!! Men jag är ju rik, så det drabbar ingen fattig!!!!
Då fanns nästa trevliga biträde där o hon kände igen mig sen jag var här i maj.
Dagen till ära hade affären de en kund av det mer ovanliga slaget....en mycket intresserad kille...
Alan anlände efter några minuter o ville gärna ha en pratstund med mig.
Jag hakade på när han drog genom stan i sin lilla blå jeep till flera av affärsinnehavarna med affisher om ett uppmärksammat kommande event som ska upprepas varje helg fram till jul.
Santa on Solano!
Då kommer Santa Claus själv att finnas där o prata med barnen o låta sig fotgraferas med dem o föräldrarna.
Han berättade också (håll nu för öronen på dina barn om du läser högt o de är små) att de ett år hade gjort en riktigt lyckad grej.
Santa hade en snäcka i örat o en person stod bakom o pratade med föräldrarna som snabbt informerade Tomten om viktiga saker som barnets namn, syskons namn som inte va med o annat kul o barnaögonen var stora av förvåning.
Tomten har visst också väldigt gott minna o har varit där i 7 år nu...han minns vad ungarna önskade sig året innan o kan fråga dem om de fick just vad de önskade sig.....o det är verkligen en bedrift, inte så få ungar där inte...
Sånt minne ska jag skaffa mig nån dag!
Minns du I Scream! Coolt namn, isn´t it?
Glassshopen vi besökte sist med mamman som hade en högt älskad adopterad dotter som hon ville ge den bästa start i livet.
Därför startade hon den här glassaffären för att säkra en anställning för sin dotter när hon slutat skolan o där jobbar dotter nu!
Coolt, eller hur?
När jag vandrade omkring kom plötsligt den här trevliga damen fram o öste komplimanger över mig gällande min outfit o frågade om hon fick ta en bild?
Klart hon fick.
Hon pladdrade på o berättade att hon doktorerat i native American History o att hennes syster lived just 2 blocks away, you have to come and see their house...
Sagt o gjort, jag travade snällt iväg med Donna för att hälsa på systerns tre jyckar o beundra makens trädgårdskonst!
Vi bytte mailadresser, hon kanske kunde hjälpa mig på nåt sätt, sa hon.
Den här kuliga affären kunde jag inte motstå!
Kläder omsydda av andra käder o annat mojs, urcoolt!
Ägaren (to the left) o hennes biträde pratade säkert en halvtimma med mig o jag fick en lektion av kvinnan to the right om hur män är o hur de ska handhas ;O)
Mycket jag lär mig varje dag vill jag lova!
Å fantastiska turkossmycken bar hon!
Utanför gymmet fanns den här skylten med sitt härliga budskap: - Don´t forget to love your body and mind!
Vilken bra uppmaning!
Här ser vi en crossingguard mitt i gatan står hon.... visar hur men kör, hon visar hur man går....trallalala...i allafall stoppar hon alla bilar för att kidsen ska komma safe till skolan.
Alan träffade på sin älskling Isma just där vi skulle fika o hon var just i lunchstadiet o vi språkade alla tre en god stund medan jag krängede en mumzig glasstrut o en kopp chaité.
De var så himla söta tillsammans!
Han sa att han ville presentera mig för David i det alternativa apoteket en bit bort.
Just då kom han gående utanför och Alan vinkade in honom.
Han vinkade o pratade för övrigt med typ ALLA vi mötte, kramades, gav komplimanger o bytte några vänliga ord.
Alan jobbar med Jason som boss för Solano Avenues väl o ve....ett jobb han verkligen älskar o sköter med bravur!
Hur som helst, han presenterade mig för David o vi hamnade snabbt o Homeopatins invecklade jungel om piller, potenser, tillverkare o myndigheter.
Vi travade sen raskt iväg till hans affär o fortsatte diskussionen där medan han skrev ner adresser o namn på andra Homeopater, samt på tillverkare av Homeopatmedel, en värdefull information för mig.
Isma var med o berättade att hon hade, sen mycket lång tid svåra smärtor i huvud o nacke, som gick ner i höger arm.
Börjar du ana vad som är på gång....haha, kan tro det....vi hamnade längst in i affären o jag snurrade henne med staven, healade o gjorde mitt "ta-bort-smärta-trix" o hon blev så himla glad när smärtan försvann o jag också.
Dagen till ära hade jag börjat affirmera att jag var öppen för att ta emot allt som kom till mig utan att protestera, så hon bjöd igen med att ta upp alla sedlar hon hittade i sin väska o knöla in i min hans som tack för hjälpen!
Härligt!
När jag skulle gå träffade jag på en trevig man som jag tyckte kunde vara med på fotot med David.
David presenterade mig o mannen sa: Du är på väg till Sedona, eller hur???
Han visste han...coolt, han sa till mig..: OM du bara visste vem jag är...??
-Det kommer att gå bra för dig därborta!!!
Sånt blir jag ju bara asakalasaglad av att höra!
När vi kramats farväl, mannen Isma o jag gick jag ut till den väntande Alan.
Vi stod o småpratade lite när han plötsligt spratt till!
Let´s go, hurry, we´re gonna be late!
Vi rusade till bilen o drog i full kareta iväg.
Ut ur bilen några minuter senare, did you bring your camera, frågade han?
Ofcourse I did!
Vi rusade till ett hyreshus, ett av de högsta o han kodade in oss genom ytterdörren o in i huset o hissen, högst upp innan vi klev ur o rusade genom en korridor o upp för en brant trappa, UT PÅ TAKET!
- Kolla, solnedgången, sa han! Vi hann!
Sånt ÄLSKAR JAG!
De har inversterat i ljusslingor på 200 stolpar längs gatan...för att skapa julstäming o gatan börjar i Albany o slutar i Berekeley, pretty cool!
De gör verkligen ALLT för att alla som arbetar, shoppar o vistas på gatan ska trivas maximalt!
Långt därborta i fjärran lyser Golden Gate upp i skymningen!
Å det var häftigt att se San Francisco lysa som ett stort jullandskap!
Spanande ut mot min nya framtid i mitt nya land med stor tillförsikt o tillit!
Du som känner mig borde vid det här laget förstå vad jag gjorde i detta läget, däruppe på taket, i fullmånens sken..haha, helt rätt!
Till Alans stora förtjusning gav jag upp ett mäktigt vargyl som fick hela stan att rysa...han var imponerad av mina lungor ;O)
Han ringde Jason som nu äntligen jobbat klart o föreslog att han skulle joina oss på taket, vilket han gjorde några minuter senare.
Sen blev det kinamat, mumzigt värre o jag fick för tredje gången träna på att ta emot....
Efteråt fick vi varsin fortunecockie...först tog Jason en o gav mig, men då protesterade Alan o sa:- Låt henne välja själv!
Jag tog en annan o de tog varsin o wao, texterna vi fick var på pricken ämnade till var o en av oss.
Visst vill confidence lead me! ;O)
Idag är jag tacksam över alla härliga människor jag mött,
allas välgångsönskningar som kommer att bana en ännu bredare väg för mig,
allt jag fått ta emot
o allt jag sett o smakat o upplevt!
Wolfies tips: var öppen för överraskningar o människors tips...de kanske leder dig till ditt livs överraskning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar