På Sofiero, i den ekologiska odlingen kikade Bambi förskräckt upp o vi fick vänta lite att kliva ur bilen för att inte skrämmas...
Du som har bra syn kan säkert sikta de små svarta liven, det finns gott om dem...även i åkerbönorna....
Lunch med Tua var en härlig upplevelse denna soliga dag även om min mindre goda shake, föll o hälften rann ut....fick mig i alla fall mer fin färg i nacke och på axlar.
Någon människa som beställt detta försöket hade bestämt att det skulle knytas band om varje planta för att samma ska kunna räknas varje gång....så vi gjorde en plastbandshållare helt enkelt, mellan tuttarna, fungerade superbra, gick snabbare att rulla ut en bit band för oss än för kilarna som fick ha plastbandsrullen i fickan...
Dags för mer vallskörd o gräs i påsar...
Madde ville prova... köra...
Sotan vaktade påsarna medan vi fyllde på gödning för att locka gräset att växa till ännu en skörd...
Först fällde vi ut maskinen i arbetsläge för att täcka hela parcellbredden...
Sen var det bar å åk, jag höll koll på att gödningen räckte o att snurran gick runt hela tiden..som den skulle..
Vi hade inte nån riktig koll på hur mycket som gick åt o lite fick vi hälla ur när vi var klara..
Sen skulle båda maskinerna lastas på igen med millimeterprecision, inte mycket att gira på inte o Madde hade hjärtat lite i halsgropen men skötte sig galant o båda maskinerna var med hem igen...puh!
Det var inget dåligt lass vi hade med oss o Helena uttryckte nöjt när vi åkte att det var härligt att 2 brudar drog i väg med det största ekipaget!
I helgen har jag bestämt mig:
Nu får det banne mig va nog! Fläsket väller ut över byxlinningen o kläderna sitter som korvskinn. dags att ta itu med mig o mina matvanor.
Här i Vellinge har jag återupptagit kontakten med Fridas Gudföräldrar Sussie o Johan.
De inspirerar mig till att få bukt med smågnagandet på allt möjligt.
Sussie som inte ens såg ut att behöva gå ner i vikt har tappat 20 kg o Johan har gått ner 60 kg!
En prestation värd en stjärna på himlen!
Kan de, så borde jag också kunna, tänkte jag o slutade äta socker i onsdags!
NU ska jag inte ge upp som jag annars vanligen gör efter 4 dagar, då jag tycker det är helt förkastligt att jag inte gått ner 7 kg på en halv vecka, o då kan jag ju ändå lika gärna stoppa i mig nåt snaskigt....
Har du bestämt dig för att gå ner i vikt nån gång?
Efter några dagar kommer den lille gubben som placerat sig på min ena axel att börja knorra.
Den andra gubben säger att nix, det ska va totalt sockerförbud...nejnejnej säger den förste, det är bara dumt då blir man ännu mer sugen...
Den första står fast vid sitt beslut men har lite svagare röst o hörs inte lika väl som gubben som gastar....TA EN CHOKLADBIT VÄL, DET HAR INGEN DÖTT AV det är dessutom nyttigt, bara en...
Fast 2 är ju typ nästan som en...o......... 4 rutor....gott...mmm, väldigt gott...
SKIT OCKSÅ....nu är halva slut, det skulle ju vara totalförbud!
Ja, så, shit happens, lika bra att äta upp hela chokladet, nu är ju ändå den här dan förstörd, lika bra börja om imorgon!
Eller den här varianten då....
- Det är ingen som ser om jag stoppar in en liten bit, ingen märker nåt...tar en till....men Gud alltså, hur gammal är jag egentligen?
Å nu e det påsk, bättre vänta tills efter, eller jul, midsommar, födelsekalas, fest eller vad f.n som helst, alltid är det ju nåt som är bra att skylla på.
Efter att hela chokladkakan är nersvald, kommer Ågren.
Han kommer å stannar en bra stund, liksom Ånger....GUD vad onödigt alltså....
Undrar om jag är ensam med mina gubbar, Ågren o Ånger....tror inte det....
Nä, nu ska här smalas....ätas klokt, inget socker, inget onödigt småätande, motionerande varje dag, vilket ju inte är några som helst problem.
Ser fram emot att få på min mina tajta skinnbyxor , som sitter som en smäck över rumpan, HÄRLIGT!
Har vägt mig på en sorts klurig våg som visste allt om min bentäthet, vätska i kroppen, muskler o bukfett, så nu kan jag kolla om ett tag o verkligen se att det händer bra saker inne i kroppen också!
Ingen återvändo för nu vet ju du mitt löfte o kan hålla kollen på mitt fläsk lite då o då....
Jag ska ge mig 3 månader....jo, du hörde rätt, sagolikt lång tid för futtiga 10 kilo....men den här gången ska det hålla ända in i MÅL!
Idag är jag tacksam över att: jag ännu har ett jobb,
jag äntligen tagit mig i kragen och påbörjat mitt smalare liv,
mina trevliga arbetskamrater som förgyller mina dagar!
Wolfies tips: har du också ett löfte som ligger o väntar på att bli uppfyllt?
Skriv ett inlägg här eller nånstans där många läser så har du massor av ögon på dig o lättare att fullfölja din plan!
HAKA PÅ VETJA! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar