Jaha, upp igen, efter åtminstone ha landat en stund på vargkudden...lite drygt tre timmar blev det, för att glida norrut med den vita Mustangen.. o Vaniljen fick ligga bak.
Resan var välplanerad sen några timmar, haha...gick du på den??
Jasså inte det...nej, men nån slags idé hade vi i all fall, då Emelie ville till Monument Valley o Lake Powell innan Las Vegas...så bakade vi in detta i min idé om att åka upp på reservatet..så hon kunde dra direkt till Vegas....sen
För dig som är en flitig kartläsare började vi med att åka Oak Creek upp, väg 89A till Flagstaff, sen 40 västerut till Windslow, o 87:an norr.. upp emot Second Mesa.
En liten nätt tripp på knappt 4 timmar...
Här har vi redan hunnit upp en bra bit o kommit in på Hopiland!
Ja, du har ju sett förut, min flitiga läsare, hur man bor här uppe...utan vatten o el indraget...o i hus som vi ibland knappt skulle ha våra hundar i om vintern...det blir brrr så kallt häruppe..
Man kan säga att vägen är ganska raaaaaak!
Jag hade redan förvarnat min syster Roanna om att vi skulle komma så vi var väntade.
Minsann är det inte John den äldre Deer däruppe?
Här har vi Först Mesa på avstånd då man inte får ta foto däruppe.
En liten grupp Tyskar hade just åkt upp o de väntade in oss..så vi skyndade upp efter att ha betalt vår "rundtur" på turist centret...
Många häruppe har ingen Vehicle, o är alltså jämt till fots upp o ner här ..
Precis som vanligt, var det mycket intressant att lyssna till hur allt har gått till o går till i nutid...o min känsla är den samma varje gång hon berättar om alla deras ceremonier, att dessa människorna ser till att allting hålls "flytande" på Moder Jord, medan de flesta andra inte har en suck eller tanke på hur vilktigt det är att se till att jorden överlever vår slarviga liv o leverne...o vår framfart, många rusar på i blindo dag ut o dag in utan att skänka allt dessa människorna lever för o upprätthåller en endaste tanke i hela sitt liv!
De vandrar långt, de olika klanerna för att hämta röd sand, vatten eller annat till sina ceremonier beroende på vilken klan de tillhör, nerför mesans branta trappor ut på slätten....o tillbringar massor med tid år bön o ceremoniella ting för att hålla "ställningarna"...
Roanna åkte med oss ner o frågade när jag skulle komma tillbaka igen?
Haha, jag måste ju först åka innan jag kan komma tillbaks...
Vi var ockeå inne en stund hos broder Roger, med lampolja, 12 toarullar o en radio med batteri...som blev mycket uppskattat!
Härligt att kunna få delge Emelie något helt annat som man vanligtvis inte ser som en förbipasserande turist...tror det var uppskattat!
I flygande fläng mot Kayenta o Monument Valley!
Det inte helt superlätt att nästan daligen välja bland 700 fantastiska bilder, vill ju helst visa ALLT!
Några kusar fanns det här o där..
Tänk dig själv att åka nästan en hel dag o bara se nya, helt galet vackra formationer i olika färger med olika bakgrunder....varenda minut!!
Vi åt i skift för att spara tid..våra medhavda organistiska wraps av sprouted wheat med massa nyttigt o gott i!
Väg 264 österut till 191...
En körde o skötte kameran medan den andre slafsade i sig..
En vanlig kommentar var...kolla, kolla där o WAO KOLLA DÄÄR!
Ta nu, NU, shooooot...det kommer en skylt, en buske....NU!
I flygande fart genom det rödbergade landet gick vår färd!
Av denna dan fanns inget mer att önska, so far!
Kolla huset till vänster, rocksen är inga pyttar precis!
De var inte alltid höga..
Sen mötte väg 191 nästa väg 160...mot Kayenta o Monument Valley.
Kayenta närmade sig nu..har ringt min liftare som jag tog upp i Tuba City i påskas o körde till Flagstaff där mormor fanns på sjukhuset, men verkar va nåt fel med telefonen...
Vi stannade i en håla för att snabbkissa o äta en glass i den överväldigande 37 gradiga värmen o det var en kul känsla att va inne i affären som ensam vit, bland bara Natives....oftast är det tvärt om...nu var vi på deras mark, i ärofylld respekt!
Något som likande en borg!
Runt Kayenta, eller eg mer norr om.. ligger Monument Valley..
Å något annat helt nytt o coolt!
Man slutar aldrig förundras över alla fantasktiska skapelser här!
Framme i Kayenta!
Färgerna blev nu ljusare en stund!
Det är verkligen ett under för mig hur träd kan växa i berg!
Vitt, nästan som på Gotland..
Molnen tornade upp sig ..
Sen vidare norrut på 98:an mot Page!
Kan inte nog med gånger tacka för att jag är här, o får chansen att se detta oändligt vackra land...
Maräng eller tutte, välj själv?? ;o)
NU var vi nästan framme vid dagens MÅL, Lake Powell!!!
Japp, efter en snabb tankning var vi med kartan i högsta hugg o i minutkampen om solnedgången nästan framme!
Roanna pratade om en timmes förskjutning på tiden runt Monument Valley, men vi var inte helt med där,,,men när vi kom fram visade det sig att vi hade en hel timme till godo..
Alldels i utkanten av Page..
YES, YES, YES FRAMME!!!!
HÄR skulle vi givetvis stannat en hel dag, men med späckat schema för Emelies resa o mitt jobb var det snabbvarianten som gällde, bättre en dags körning för en timmes utsikt med vacker solnedgång o några hundra foton.. o till med fotbad... än inte alls!!
Det var windy så det räckte till men vaaaaaamt o Vanilla jublade över att rusa runt i full frihet en stund!
LAKE POWELL - HERE WE ARE!
Det var verkligen en annorlunda känsla att se så mycket vatten på en gång här i Arizona, det är vi inte bortskämda med!
Man hinner om man tar låååånga benet föööre!
Längs med "stranden" 5 miles fick man betala en avgift på $15 för att få komma "in"
Shit vad skojsigt vi hade!
När det var fotografering på chaffisens sida, var det först en snabb police/sheriff/road patrol koll, sen dunsade passageraren raskt över den laddade kameran o tog över ratten medan chaffisen knäppte så det stod härliga till...passageraren höll koll framåt i backspegeln å rattade skickligt den snabbt framrusande Mustangen..
NU, stopp, biiil framåt...vi visste inte vilken slags bil civilarna hade så, den "utigenomrutan" hängade chauffören/fotografen, fick glida in igen när vi fick möte eller när det såg skumt ut i backspegeln o mååånga dunderlånga o hjärtliga skratt blev det!
NU var det BRÅTTOM att hinna ta solnedgångsbilder.....
UTAH! Passa på att njuta... av Utah ;o) ..
De 5 milsen gick snabbt o vi hade en idé om man skule kunna runda sjön på norrsidan,,,emn vi hamande i Utah en stund, åkte ner till vattnet vid en hög klippa som låg ute i sjön...eller tänkte rättare sagt, ny tull...som sa:
Det är en av gift på $10 att natta över från kl 8 pm...men vi protesterade o sa, vi ska bara ner o bada en snabbis o klockan är ju bara 7 nu!
Nej, sa han skrattade,. ni är i Utah nu o det är en timmes tidsskillnad så klockan är redan 8 här!
Hrm...vi muttrade lite å vände järnhästen..
Emelie har en idé om att ta med sig lite jord från alla delstater hon passerar...så det blev en Utahjordsuppsamlig, snabbt som ögat..
Vi hann va där i 10 minuter, innan vi var tillbaks i Arizona igen, men dock den stunden...sen fick vi raskt tillbaks timmen vi losat för 10 minuter sen igen, här är det inte rörigt alls ...nääääääråååå! ;o)
En sådärignade 50 bilder senare, av solnedgången, traskade vi barfota ner i halvskumma mörkret med bikini o handdukar för att ta oss ett kvällsdopp.
Meeen, vi hoppade över kroppsbadet o tog ett längre fotbad o lät all dagens tåjams, sippra ut i Lake Powell med det något svalare (än vi hade tänkt oss) vattnet...
När det var nästan kolmörkt, var vi tillbaks vid bilen med en hund som var nästan helt torr igen efter badet, då temperaturen ännu var väldigt hög..vi stannade till i Page på Safeways o inhandlade lite coconut water, mörk choklad o jordgubbar att hålla ögonen öppna med...då klockan nu var 9.30pm!
Efter ca 7 minuters körning ville ögonen o John Blund sussa, men det var 4 h körning kvar så stereon på full malte med allt från Kiss, Dolly Parton till Thomas Ledin....vi sjöng för full hals tills det tricket inte heller funkade längre.
Jag stannade vi vägkanten o det visade sig när vi gick ut att det var just bredvid den här kompisen...cooooolt..sen ställde vi larmet på 20 minuter o stensov en stund, sen ytterligare 10 minuter....innan vi med aningen trött blick dundrade fram i en hastighet som vi inte ens ska nämna här med tanke på mammor, Kerstinar o andra ;o)..o hamnade faktiskt i Cottonwood vid 2 o nånting snåret o bara stenkolade i sängarna!
TACKSAM ÖVER ALLT UNDERBART, FINT o mycket VACKERT O ÖVERVÄLDIGANDE o för ALLA TÅRAR som rann över vid skrattsalvorna...o att vi kom tillbaks säkert o bra!
Wolfies tips: jobba inte ihjäl dig, se dig om i livet också o njut o skratta massor!
Sov ibland! Nu är klockan halv tre igen så zzzz..ZZZZZZZ..zzzzzz PUZZ <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar