Tur när man heter Yrväder....hinner sova sådär en 3-5 timmar då o då mellan hälsa på vänner, göra smörgåstårtor, baka pajer. träffa släkten, jaga frusna studenter med varma kläder mm, mm ;O)
Idag känns hjärnan aningen luddig och liksom....uppmjukad, som om den håller på att smälta...tur jag kan sova 3 timmar på båten nu....
STUDENT -12
Tänk vad hon har väntat o längtat efter den här fredagen. hon o alla andra som skulle ta studenten denna sommar!
Skyndade mig allt vad jag kunde med rabarbandet o kom till stan på 2 hjul, bad om en bra parkeringsplats...o sprang sen hela vägen ner till Visbystrand.
Alla jag mötte log lite översende mot den kutande morsan i flygande fläng nerför kullerstensgatorna o tänkte säkert...ojojoj, nu är hon sen till sin unges stundet. ojojoj...
Det gick inte att ta miste på hennes o alla de andras smittande, uppriktiga lyckokänslor som bara vällde ut därupprifrån balkongen, när de sprang ut i vuxenlivet, tjoandes o tjutandes för full hals....man blir så upprymd just i den stunden att......det är svårt att få rum med alla känslor inne i kroppen....skulle behöva snitta upp nånstans o släppa ut allt galet bubbel...
Det är också HÄRLIGT att som mamma se, känna, höra o UPPLEVA o dela ens barns superlyckliga stunder! En ära o ynnest...
Tycker nästan lite synd om alla som inte varit på ett "studentutspring"....ni har missat en galet lycklig upplevelse!
Jag tycker det är viktigt att mina barn får veta att jag älskar dem o är stolt över dem.
Inte alltid lätt att säga eller förmedla, på ett bra sätt, träning är det som gäller.....likväl som jag önskar att andra i min omgivning ska växa, med min hjälp (om de vill) så gör jag vad jag kan för att mina barns självkänsla ska öka och det tror jag är något av det viktigaste som finns, när det gäller att ha förmågan att skapa sig ett lyckligt liv.
Dålig självkänsla skapar rädsla och det leder till ....sååå mycket trubbel...girighet, svartsjuka, missunsamhet, mindervärdeskomplex, rädlsa för att inte duga....listan kan göras kilometerlång....
Extra härligt tycker jag det är när alla i min familj träffas o umgås några dagar.....det värmer ett redan överhettat mammahjärta till kokpunkten!
Jag har nog berättat för dig förut att jag har äran o den stora förmånen att ha flera extra morsor.....alla ger mig olika bitar o läxor i livet...
LOVE IT!
Såå tacksam att hon finns för mig - Leena- i mitt liv o får mig att känna mig som en Queen!
Hon hade också ett barnbarn här som hoppade ut i livet som nybakad student så vi passade på att pussas o kramas lite mitt i vimlet...o värsta vrålet från alla högtalare på vagnarna.
Såå lycklig att träffa min lilla snurrmamma med coola, lila luggen!
Tack för att du är den du är o ger mig massor! Puss
Så var det då dags för Frida att kliva på vagnen som de lagt ner timmar av jobb på för att synas mest denna studenternas paraddag i Visby.
De gav sig av 14.00, åkte en sväng, sen upp till gågatna för att bli bjudna på en låååååång tårta av alla handlare runt strövet.....vidare runt, runt, runt tills nästa stopp, i en kvarterslokal där några föräldrar fixat käk....bra med lite mat i allt drickande.....
Släkten var sulten o ville käka tillsammans.
Rosa´s skulle det bli.
När vi följde efter i lämmeltåget av tusetals personer som vallfärdade upp till Öster centrum, kom vi såsmåningom fram till ett stängt Rosa´s café och fick välja om till ett annat fik strax bredvid.
Kastade raskt i mig en baguett, med tonfisk...då Rasmus ringde o behövde bli befriad från alla systerns student "runt-om-halsen" grejs.....sprang tillbaks till bilen och tog upp jakten på sonen......som ringde o sa:
-Det är lugnt. Emma tog grejerna i sin bil......hrmmm...så BRA att jag i allafall fick massor av motion.
Styrde kosan mot Stenkumla för att återuppta rabarbepajandet, men då ringde Frida, o gastade, - KOM till Lindexskylten, jag hör inget, kom dit bara!
Fullt skrål på musik o människor som tjoade o skrek.
Visste inte vad hon ville o ringa funkade dåligt.
Försöskte messa men inget svar.
När jag äntligen trazzlat mig dit, hade hon läst mitt mess om att jag var på väg till Stenkumla o då blev svaret, då var der inget!
Hej å hå....
Snabbt till Stenkumla för att några timmar senare, nyduschad åter springa nerför kullerstensgatorna till Isolabella där släkten hade bestämt ny träff....för att Fira Frida.
Lite krångel med menyn men efter en lite väl lång väntan kom maten in...o då hade Frida redan messat pojkvännen att hon var iskall o behövde varmare kläder.
Fixar jag, sa jag o kastade i mig maten, tor det var skaldjurspasta....eller nåt sånt, rusade iväg o sprang uppför backen denna gången.
Regnet piskade lätt mot ansiktet o vinden var inte direkt varm kan man lugnt säga.
Fick ett mess att deras vagn var vid busstationen men när jag väl hann dit var de ju givetvis inte kvar där längre....körde runt o letade i 30 min, tills jag hittade dem parkerade på Öster o jag rusade ut för att fånga min vilda, firande student.
Hon kom rusande emot mig, med ett leende som nästan gick runt hela huvudet o dansade in i min famn med en filt runt sig, blöt av regnet o sa:
-Mamma, jag behöver ingen tröja, jag har den här filten......
Jaja, tur jag är bra på att gilla läget....tillbaks till affären för att snabbstödhandla inför nattens köksande, innan jag letade mig fram till föräldrarna till Sebastian som hade tagit på sig ansvaret för korvstunden efter avslutad åktur.
Fniss veggisen jag, ingick i korvkommitén o med flera andra.
Stundenterna kom 30 min försenade, fruktanskvärt kissnödiga, frusna o blöta av regnet som nu vräkte ner med full kraft över de finkädda ungdomarna
Visst var det ju presseningstak på vagnarna men regnet drev in från sidorna....
Stämningen var HÖG(LJUDD) vill jag lova, det sjöngs, ropades, skrattades, knapprades på mobiler o glufsades korv i 30 minuter, innan de drog ut i regnet för att fortsätta ner på Gutekällaren restan av natten....
Åter till smörgåstårteprojektet!
På lördagen var det efter hårda förhandlingar med min "stab" där uppe, en halvsolig dag till en början men den blev soligare o soligar o uteplanen visade sig vara perfekt!
Alla tårtorna skulle nu dekoreras....
För nu var det party i Buttle hemma hos Frida o NIsse.
Folket vällde in med presenter o kramar medan telefonerna gick varma till alla som var på väg att handla ditt o handla datt....innan de kom....ett kaos utan dess like.....tur nerverna är av stål av fniss
Det fantastiska solskenet gjorde halva festen..... minst....3 hundar hade rallylek runt stolar, bord o männsikor, barnen spelade kubb, härjade runt o vuxna minglade medan kusin Helena o jag mixtrade ihop garneringen av tårtorna i köket.
Knappt hade vi fått av maten förrän det var fikadags....på med kaffe o ut med ett berg av kakor, improviserande med skedar, papparstallrikar o diverse....som alla försökt planera...
Mera mingel o snack...en härlig dag med inga döda punker över huvudtaget!
Alla var dömätta o ingen var på hugget för att starta grillarna men till slut blev det så i alla fall...duka om o fram med köttet vi marinerat mitt i allt annat, nypotatis som skulle skrubbas o såser o tzatsiki som skulle skapas.....
En härlig vecka är nu till ända och det är dags att packa för att på söndagskvällen ta båten till Oskars o dundra till Skåne.
Jobb väntar på hushållningssällskapet i Borgeby på måndag!
Fett ös, mest medvetslös vid den tidiga måndagsmorgontimman tror jag...
Idag o i flera dagar nu har jagvarit o är jag tacksma över det mesta faktiskt!
Lyckokänslorna är på topp!
Träffat gamla o nya vänner som berikat mitt liv på många olika sätt!
T A C K ! ALLA !
Wolfies tips: när andra har galet kul dansar, sjunger o lever om - haka på du med, släpp loss kontrollen o känn att du lever, känn det galna bubblandet stiga dig åt huvudet, dansa sjung o va crazy...det lyfter dig till KÄRLEKENS MIRAKULÖSA HIMMEL!
LOVE.....mot nya vidder i söder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar