fredag 1 juni 2012

Ridskola och strandäventyr...bad med salta stänk...

Så var det äntligen dags att följa med Clara på ridskola. 




Idag var det Calles tur att få sällskapa med Clara. Han fick först en ordentlig rykt...




....sen skulle hovarna kratsas ur.....och .....




...så var det dags att lägga på sadeln...




....med lite assistans av Mommo, gick det galant.....o hästen blev...




....mycket glaaaaad, fniss, eller helt slut, kanske?? ;O) Nu är tränset på och det är dags att gå ut i ridhuset.....




...och börja lektionen för den duktiga ridläraren Lina, som med stort tålamod och engagemang, förklarar och berättar om o om igen tills alla är med på noterna, eller ja på hästarna.......






...och publiken är också värsta engagerad.....




På fredagen var deten massa regnskurar som gäckade oss på vår strandpromenad....o det var ju fantastiskt för då fick vi se många regnbågar....o den här lilla kaptenen skiner ju som solen själv...
Den glömska Mommon, sprang till havet, sen powerwalkade vi i sanden en bra bit innan hon kom på att...oups ...kameran var hemma...bara att vända o ränna tillbaks igen efter den, å så åter långa benet före till beachen....vågorna, sanden o regnbågarna...




Sot bara ÄÄÄÄÄÄÄLSKAR vatten, minst lika mycket som jag älskar bergen....på kommandot:
GÅ Å BAADAA!, ser man bara en svallvåg o lite salta stänk, som skjuten ur en kanon rusar hon ut mot horisonten, å man blir helt lycklig i hjärtat av att känna hennes glädje...




...som ett sprudlande sjölejon som just vunnit ett ton fisk!




...min lyckohund  på insimning....under regnbågens färgglada beskydd..... 




Är du också medveten om att stenar har en själ? 
Att de ibland talar till en, och har olika personlighet? 
Att det kan kännas olika i kroppen, olika känslor kommer fram, när man håller i en sten? 
Har du ibland svårt att släppa stenen o lägga tillbaks den, den vill liksom med hem, den har en uppgift att fylla i ditt liv?
Har du tänkt på det nån gång?




Långt om länge kom vi tillbaks till huset där jag tillbringade mycket tid som barn, hos min mormor...nu är det jag som är mommon och gäst här, kul att tre generationer Myrvälder camperar här.
Kan känna min mormors lyckliga ögon när hon blickar ner uppifrån, iklädd sina fina änglavingar...


Idag är jag tacksam över att: ha varit med min Trollunge och min Sot hela dan, 
jag fått visat min lilla skräckslagna mams alla fina bilder o allt härligt jag varit med om,
vi varit vid havet o lekt, ritat i sanden, gjort avtryck och motionerat.....
jag för första gången i mitt liv smakat underbart god syrénsaft hos grannen, när jag var inne för att sno åt mig några härligt, goda sprätthöns ägg,
jag sett massor av regnbågar, lyckligare tider på ingång.....HÄÄÄRLIGT!


Wolfies tips: när du är på stranden nästa gång, lyssna till stenarna, 
plocka upp en som tilltalar dig o utforska den, 
kanske har den ett budskap att förmedla.....tag då tacksamt emot det!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar