Today åkte vi till the one and only ....old Grand Canyon o Anita var amazed!
Vi började med fastlunch på vägen upp genom Oak Creek o det blev till att snabbäta en minifetapaj med sallad i bilen genom alla vindlingar o kurvor på den snirkliga vägen upp.
Igår hämtade vi vatten i det lilla huset med källan som ligger närmast Sedona men här stannar jag varje gång jag passerar på väg upp till Flagstaff.
Sen satte vi fart mot Grand Canyon o under tiden blev jag undervisad av Anita om hur chokladen gett henne livet tillbaka, om flavonoider, antioxidanter, fria radikaler, elektroner, o allt där emellan.
Japp så var vi äntligen där!
Vi hann inte långt på första viewpointen innan Anita haffade en Norska o började choklada henne....o hon blev verkligen intresserad.
Det är lika fantastisk varje gång att komma tillbaks o ANDAS REN POWER!
A cowboyhat and... en westerböna e född!
Här med vår nya Norska kompis!
Anita som ju har en mycket allvarlig lungsjukdom, kände av höjden på 7000 feet, luften var tunn...Sedona ligger på 4500 feet o Cottonwood på 4000 feet, så visst var det en betydande skillnad.
När vi stod här o spejade ut över det stora miraklet, sa jag åt henne att kolla på ett av de rödaste partierna o andas in det helt, med sin röda färg, sen titta på ett annat ställe med en annan färg, o andas in det....en stor skillnad för mig o hon bekräftade att den röda färgen fyller en med mer power på nåt vis.
Ett enda stort naturens konstverk!
...med spår av Coloradofloden som nu inte längre alls var brun som choklad som de andra gångerna utan grön o fin.
Det var windy look som gällde idag!
Å plötsligt stod den en elk o mumsade å åt precis bredvid gången där vi gick!
Hon vände just på "klacken" läs klöven...o tänkte hitta ett bättre matställe när min kamera var laddad för att fotografera.
Den här gröna färgen ser underbar ut mitt i allt det röda o bruna långt där nere.
Vi tog bussen alla sträckorna idag för Anitas skull o hamnade till sist på slut stationen
Hermit´s rest... 7 sekunder i 5 o hann just slinka innanför dörren innan de stängde souvenirshopen.
Jag ville så gärna visa henne det fina gamla huset med sina enorma o vackra öppna spisar!
Något mindre men inte mindre pampig för det!
Taket är likadant som uppe på First Mesa, raka grenar lagda uppå bjälkar, tror jag förklarade när jag varit där men allt däruppe var mycket klenare byggt än detta,
Vi satte oss utanför i solskenet o beundrade den förunderliga vyn medan vi mumsade i oss en högst onyttig glass sandwich
Sen blev det IMAX igen, får troligen aldrig nog av den bion o Anita bara älskade den!
Nu var klockan massor o på tillbakavägen som nu var mörk o gömde massor med vilt, fick vi ta det lite långsamt men tröttheten kröp nära ( då natten som vanlig blev förskräckligt kort för min del) o som tur var hade Anita massor att berätta om livets alla vindlingar så jag höll mig vaken till Flagstaff o där blev det ett akutbesök på Subway!
Sen tuppade nästa Donna av o jag tog oss tillbaks till Cottonwood lugnt o säkert, hehehe för en snabbsovare inför nya äventyr imorgon.
Idag är jag tacksam över att jag kan vara vart jag vill utan att få andningsproblem, orkar gå o klättra o ser med mina ögon, luktar med min näsa o hör med mina öron - friskus som en lagom mogen gul banan,blandad med ett rött äpple o några jordgubbar! Allt organiskt givetvis, fniss
Wolfies tips: prova när du ser nåt i naturen som tilltalar dig att "ANDAS IN DET" kolla sen på nåt som inte talar lika mycket till dig, andas in det o känn skillnaden! NU vet du var o hur du kan hämta kraft!
Puss o hej på dej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar