På dagens schema stod: samla burkar längs vägen i bergen,för att ha kul och för att tjäna lite pengar.
Man skulle kunna säga en blandning av spänning (riskera livet längs vägkanten där stora trucks bara blåser förbi i fullanrulle, work out = motion (ränna upp o nerför stup i jakten på tillknölade burkar), spä på kassan en aning, samt att ha kul.
Direktiven var cans = aluminiumburkar i vilket tillstånd som helst, pet flaskor, ja alla plastflaskor som var något sånär fräscha, helst inte dem som lastbilschaffisarna pinkat i....då skulle de först tömmas..., alla glasflaskor, all metall till skroten, samt annat smått o gott man kan ha nytta av.
Vi körde en bit innan första stoppet (de skulle visa sig bli vääääldigt många innan dan var slut) som var vid Lake Elsinore fresh water oasis, en fantastisk oas, unik i sitt slag.
Nästa sevärdhet kan jämföras med vårt High Chaparral i Småland. An old stage coach town, en gammal stad där häst o vagn stannade och tradade och handlade.
Den liknade en lite modernare westernstad i dagens skick, massor av restauranger, affärer av alla de slag och när vi passerade på tillbakavägen var det fullt halligalli med livemusik på krogarna som var fulla av cowboysare...stadens namn är Temécula
Första Indianreservatet vi passerar är Pechanga, där finns en massa Wolfskyltar, coolt....aaaooouuuuuuuuwwwww
Nästa fynd är en ny mobiltelefon, en AT&T, en slags simkortsfri telefon man använder här o betalar månadsabonemang på för 40 dollar, inte illa för en nybörjade!
Ser ni min nya lilla Am mobiltelefon?
Pippi är stolt som en tupp, på sin första sakletardag! För att komma åt alla burkar var man tvungen att hasa ner längs branterna och krypa in under gigantiska buskar som luktade underbart av lavendel. Efter ett av alla våra megamånga stopp, hittade jag ett antal fästingar som kröp på mina kläder. Jaja, det var väl inte så farligt. MEN, plötsligt kliade det på armen å de kröp uppåt innanför skjortärmen, 4 på ryggen, en hade slagit käkarna i min hårbotten i nacken och 2 mellan tuttarna, JUST DÅ. Sen plockade Helle ett antal till både under resans gång och innan duschen hemma, brrrrrr, huu!Gissa om det kliade sen heeeela dan....kliar det på dig också....? Mmm kan tro det, ajjj de hugger... ;O) Vid nästa stop hittade Helle en sprillans ny iPhone...och den gick att ladda när vi kom hem, inte illa!
Alla som någonsin varit inne i en blomsteraffär har säkert känt mimosans intensivt sötljuva, blommiga doft. Här, just vid ett av alla burkparkeringsstopp växte ett livs levande MIMOSATRÄD, här snackar vi inte några futtiga kvistar inte! ALlT här i Californien är så amazing gigantiskt, helt oskapligt stort jämfört med liknade växter, grönsaker och bär i Sverige.
När man pantar burkarna får man ca: 2,15d/lbs (a pound),
plastflaskorna 1,05d/ ibs, glasflaskor 9c/lbs, metall ger 250 d/ton, så vi hoppas få ihop lite slantar på måndag när vi ska casha in våra fynd ;O)
Här inne i den Mexicanska grönsaksaffären ska ni strax få se.....sålde de BIGMAMA tomater, en massa kul frukter och fina grönsaker, avocadohonung och chayote, som var en slags grön pumpa som liknade en papayafrukt.
Helle och Rodney kände ägarna och berättade att de hade sin Svenska vän med sig....de höjde på ögonbrynen, hade nog aldrig sett en rödhårig yrhätta från Sverige.. Vi köpte fina, billiga avocados där.
Till lunch käkade vi på en lokal sylta Taco Shop,där beställde vi nachos with beans and cheese, ceveche with tostada, en gucka med räkor som skulle ätas på ett hårt skal.
Här ser ni ett av alla Indiancasinos...jag som trodde de var fattiga i alla reservaten men det har jag verkligen blivit motbevisad idag. Underst är det casino och överst är det hotell och folk kommer från när och fjärran för att satsa sina stålar i hopp om att de ska föröka sig.......
Här fanns också en mycket gammal Indiansk kyrka som var väldigt fin. Var var först och tittade på klockstapeln som stod på kyrkogården, som hade gravstenar från tidigt 1800-tal.Massor av gammaldags målningar på väggarna med gammaldags indianmotiv.
Här är kapellets fantastiska trädgård, med en hel massa otroliga växter, statyer och urgamla träkrusifix, samt en bur med märkligt kuttrande duvor, tror det låter så när de kuttrar på engelska...möjligen...
Här har ni värdparet, mina räddande änglar som aldrig verkar ha en tråkig stund. Skratten är många och idéerna om hur man kan ha kul och samtidigt tjäna pengar är det ingen brist på. Det är härligt att bo hos positiva människor som förmedlar en tillit till framtiden. Här poserar de framför den gamla fontänen i kyrkans vackra trädgård.
Den här bilden var väl möjligen lite onödig att ha med men jag kunde inte låta bli att visa dig deras telefonmast, julgranen till höger, visst ser den både miljövänlig och ekologisk och fågelfriendly ut, som en något gles julgranstallmix ....eller nåt åt det hållet. Klart kul design och värd att visas i Sverige tyckte jag....
Efter maten blev Rodney supersugen på en chokladbit, så vi stannade till vid en ....ja, kiosk kan man kanske kalla det. Utanför fanns en anslagstavla med diverse, bla det här söta anslaget om Labbepudlar....cute, isn´t it??
Så vrålade det till i motorn och den bruna Volvon tuffade snällt uphill till nästa reservat som hette Pauma. De hade givietvis casio där också och här var den pampiga entrén. Hundratals bilar stod på parkeingen medan dess ägare var inne och gjorde av med eller möjligen vann lite stålar.
Nu en liten övning. Blunda och sniffa försiktigt in den mest honungslika, exotiska blomdoft du kan tänka dig,mmmm.. blandad med ett uns vanilj och ljummen luft....YES, you got it! JUST SÅ doftade det när vi for fram mile after mile genom GIGAAAANTISKA apelsinodlingar, blandade med avocadoträd. Det var som att veva ner rutan när rapsen blommar i Sverige en varm sommardag. Sanslöst underbart! Svårt att fatta at det bara kan finnas så mycket apelsinträd! I Myrvälders värld i alla fall ;O)
Ni som nu har nån slags liten indianskada på era hjärnor har säkert en hum om vad The Red Road betyder, att följa den röda vägen....och ni andra kan väl forska lite i detta, allt efter intresse, tills vi hörs nästa gång. Jag är i alla fall på rätt väg kan man se här, efter som jag ännu följer this Red Road, so keep calm folks.....
Nästa reservat vi rullar igenom heter La Jolla och uttalas La Holla. och jag ska visa en bild på hur det mestadels ser ut i dessa reservaten vi kört igenom idag....skulle jag visst inte...nu tycker den här sidan att antalet bilder vida överstigen ett normalt inlägg...så my dear friend...vi för helt enkelt köra den gamla slitna....rafflande fortsättning följer....
Idag är jag tacksam över ALLT jag har sett, doftat och fått vara med om, allt jag hittat, alla penger vi fått ihop, och jag är tacksam över att jag känner mig såå rik på upplevelser idag, över att min svällande lekamen fått sig en rejäl genomkörare i musklerna.
Wolfies tips: döm aldrig en burksamlare, det ger stålar (förhoppningsvis så det räcker till en liten, fin balpresent till min Småtta som jag hittade på nätet igår, ja inte Småttan, hon är ju på Gotland utan ett....hemligt! ) och man har hjärtligt roligt, pröva själv får du se!