Välkommen tillbaks alla skräckslagna och oroliga!.
Mannen jag bodde srted länge och väl om att han inte kunde betala min biljett, sen saknade han 85 dollar som jag skulle betala, sen saknade han 30 dollar. Å jag var arg, men lugn o sansad, sa att när han hade sabbat mitt liv fick han bannemig betala, annars skulle jag bo kvar. Själv skulle han ju dra på mån morgon till Florida. Stanna hemm o betala min biljett sa jag. Nej, allt är redan betalt. Inte bensinen, sa jag. Vi flyger, sa han. Bullshit, du ljuger....å så höll det på. Han bror sa dan innan att de skulle bila, han var alldeles för flygrädd.
Han drog o kom tillbaks, vi lastade mina väskor och åkte mot Atlanta. Han sa att biljetterna låg på solskyddet i ett kuvert. Det såg dock ut som en pizzalista. När hans tel ringde försökte jag ta kuveret, men då snappade han åt sig det och la det i dörrfickan.
Varför får jag inte se biljeten, frågade jag?
Du bråkar och har tagit min mobil, sa han. Vem f.n bråkar med vem, sa jag, ny fight!
Du får din tel nör jag kommit fram, sa jag. Om nåt händer mig, min tel funkar inte, vill du va den siste som sett mig i livet då, eller?
Det ville han tydligen inte för han blev tyst.
PÅ Atlantas Greyhoundstation, hjälpte han mig in med väskorna, gav mig kuvertet och drog som en avlöning.
Där stod jag med min bautapackning, 15 meter dragspel av biljetter, en för varje stopp typ, ca 15 st, med en massa text. Spännande!
Nåja, han hade löst biljett, för långt tom.
Så kl 2.10 pm i Atlanta klev vi på bussen som försenad avgick halv 3.
Jag satte mig berdvid en vit snubbe som kändes bra. Hade fått nog av chockladpojkar just då!
Vi började småprata lite, så småningom mycket o plötsligt berättade han mitt i en mening att han just köpte en dyr kamera man kunde fotografera auran med! Sen kom snacket igång på allvar. Vi avhandlade allt mellan himmel och jord tills han klev av några timmar senare. Han Hade inte sett sin 12 åriga som på 3 månader. Jobbade med att försöka få fångar på rätt köl, sluta droga o så. Intressant människa verkligen. Han var sönderstressad o trasig av sitt jobb. Skulle söka annat.
Jag skickade med honom en ängel som skulle hjälpa honom hitta ett nytt, bättre jobb och vi skildes åt med en kram.
5 min senare tog jag upp min kamera för att se om jag kunde fånga nåt kul.
Mannen en "rödnacke" från Texas kallade på mig o sa: snart kommer det fina vyer på min sida.
Shit, mer info senart, ny buss, i Texas nu.
Bye!
Du ÄR galen! var rädd om Dig!! Kramar Inger
SvaraRadera