Igår var jag snål. girig..... såå snål att jag tvunget skulle käka upp räkorna som jag nu ätit av i 4 dagar, som varit frysta o tinade, aningen för länge visade det sig.....inte skönt i magen i natt....så jag fick lite ledigt från politiken i morse.
Aningen matt i hasen i morse, men tänkte jag går en sväng ändå.
Tror du jag kunde ge....n i berget, nix, helt rätt.
Tog det lite långsammare än full rulle dock...
Massor med fåglar spökade för mig bland löven på marken i buskarna o jag drog min kamera, beredd att skjuta ett skott.....varje gång tittade en brun liten pippi upp från den rika markvegatationen o skrattade gott åt mig, en tvåbening...dödsberedd på en sensation att föreviga ;O)
Ca 2/3 delar upp finns en bänk mitt i den brantaste delen, minns inte om jag visat dig den förut...någon har skrivit whew! o det kan man ju säga, just där....
Idag ville dagsländorna göra mig uppmärksam på ett budskap!
Först på vägen till berget fanns det några minimodeller, i superböå dräkt - sen, nästan ända uppe....my Godness, de svärmade runt mig som små supersmidiga helikoptrar.
Runt, runt och jag gjorde mitt bästa för att föreviga en och av ca 15 försök, snurrande runt som en pudel på cirkus, blev detta det bästa...
Hemma kollade jag i Solögas bok Djurens Språk.
Sländan säger: Inse dina möjligheter. Din gåva är att framhäva.
Här gäller det att göra det mesta möjliga av situationen eller livet.
Framhäv din personlighet! Var färgstark!
Det ska jag väl kunna fixa, utan större problem hoppas jag...
Vet inte hur mycket du tänkt på just dagsländor, men jag funderade massor, när jag stod däruppe, svettig, flåsande o jagade det bästa fotot.
Kollade lite fakta också....de tillhör några av de äldsta insekterna man känner till.
De har hittats som fossil i stenkolsperioden, vilket låter typ som...hur längesen som helst, minst!
Vissa mycket stora jämfört med nutid. Det finns ca 3000 kända arter.
De lever sitt liv i vatten som larver och även de vuxna håller sig i närheten av vatten.
Den nykläckta larven liknar i början borstsvansen och har som denna två långa, ledade svansborst.
Under ett stort antal hudömsningar, hos somliga mer än 20, bibehåller den samma kroppsform, men får tre svansborst, tätt besatta med små sidoriktade hår.
Borsten fungerar som andningsorgan.
Dessutom tillkommer på sidorna om bakkroppens leder parvis små utstjälpningar, i vilka förgreningar från andedräktsrören tränger in.
Larven håller dem i en ständig, viftande rörelse för att öka vattenombytet.
Efter ett visst antal hudömsningar får larven vinganlag på sidorna av andra och tredje mellankroppslederna i form av bladlika utskott, i vilka grenar från andedräktsrören tränger in.
Dessa vinganlag överensstämmer till utseende och plats med gälarna.
Man har därför viss anledning att tro att insekternas vingar har sitt ursprung i trakégälar.
En del av dagsländornas larver lever öppet på bottnen av stillastående eller rinnande vatten.
Andra gräver gångar åt sig i bottenslammet.
Andra omger sig med ett fodral av slam.
Tiden som larv är för flera arter 2 till 3 år i närheten av vatten.. ! ! ! !
Är inte detta helt sanslöst???
Då ömsningen ska äga rum kan man till exempel på ytan av en damm få se en mängd dagsländelarver simma sakta omkring eller utan några egna rörelser driva för vinden.
Larvskinnet brister på ryggen av mellankroppen, sländan arbetar sig fram, och i ögonblicket därefter höjer den sig på sina vingar, fastän dessa ännu är svaga.
Ömsningen är en riskabel process under vilken en stor mängd sländor dör genom drunkning.
En sådan kläckningsdag ser man mängder av de nykläckta sländornas döda kroppar tillsammans med de tomma larvskinnen.
Även om allt gått bra är dagsländan inte färdig för sitt liv i luften då den har ännu en hudömsning kvar innan den blir en fullbildad insekt.
Dagsländor är på så sätt det enda kända exemplet på en med flygförmåga utrustad insekt som ömsar hud.
Man kallar detta bevingade, men ännu inte fullbildade utvecklingsstadium subimago.
Den sista hudömsningen äger rum i flykten kort efter att larvskinnet ömsats och förändrar bara obetydligt insektens utseende.
Dagsländorna har förkrympta mundelar och äter inte.
Deras liv i utvecklat tillstånd ägnas uteslutande till fortplantningen.
Arterna har smala och långsträckta kroppar med 2-3 mycket långa och ledade svansborst.
De har glasklara eller mörkbrokiga vingar täckta av ett nät av ådror.
Vingarna är vanligen 4 stycken, och det bakre paret är mycket mindre än det främre.
Äggen läggs direkt i vattnet.
Ibland, oftast mot kvällen, visar de sig i större mängder.
Lika plötsligt försvinner sländsvärmarna inom få dagar.
Om några arter, särskild om hannarna, berättas det att deras liv i luften räcker bara några timmar.
I flera språk betecknas de därför med ett namn, som kan översättas med endagsflugor.
Allt enl Wikipedia
Fatta vilken gjej va!
Tänk noga på detta.
De lever ett förberedande liv i vattnet i 3 år, för att på minder än en dag, hitta en partner, föröka sig, för att sen, fara till sländhimlen på kvällen.
Då måste man minsann ta vara på dagen, o detta är dagens insikt jag önskar förmedla till just DIG!
Man ska vara carefull up here, 2 kind of snakes, man inte ska skada eller trampa på och mountain lion...ska man undvika att gosa med, hellre vissla eller tjoa när man går.
Inte min grej, jag vill ju se så mycket som möjligt....
Vad sägs om den här snyggingen då? Smaskar nektar från en rapsplanta, mmmmm känner du den söta doften o den ljumma brisen häruppe? Önskar jag kunde baxa hit dig lite då o då för att vara med mig live...
Idag nöjde jag mig inte med toppen, utan gick ner o tillbaks igen på 3 olika håll.
Allt för att få se nya vyer o träna rumpan lite extra...
Detta är Californiens blomma, likt vår landskapsblomma California Poppy
Massor av små ödlor kilade av o an när jag kom sättande i värsta rumpvickar stil....kunde nästan höra hur de garvade bakom min rygg... ;O)
Kompis till den förra, satt dock o stilade längre, i en snygg pose , just for me...and for U!
En glänta åt söder kallade på mig o travade upp dit.
Där fanns 2 gigantiska fjärilar, i size med min handflata, en mycket ljust gul, som såg ut att ha vingarna bak o fram, samt en svart skönhet.
De busade o jagade varann i en ljudlös lek, runt, runt mig, o min kamera gjorde tappra försök att fånga dem på bild, men den är ju segare än ett HubbaBubba, så detta var det bästa av 25 försök.....urcoola i alla fall!
Jag blev helt lycklig o varm i hjärtat av att se på dem....så bekymmerslösa, seglande omkring....vi borde vara mer som fjärilar....
Inte säker på att den här lille vännen var född så här, men fattar inte var han skulle ha fått sin färg ifrån annars....det är inte direkt lätt att sprejmåla en halv ödla så jämt, de har alltid så himla bråttom ju....
Plötsligt kom de som från ingenstans, ganska lågt över huvudet, glidande som ett tyst jetplan, för att i nästa sekund, följa en varm uppåtvind o sväva högt, högt....spanande efter nåt godis att slå ner på...
På tillbakavägen hade jag bestämt mig för att idag skulle jag springa hela sträckan ner.
De första 10 meterna, trots att jag försökte smygspringa, kom en fjolårsbebbe förskräckt framrusande, till höger om mig.
Jag tvärnitade o micklade fram kameran så försiktigt jag bara kunde o sände kärleksfulla tankar om att jag var harmlös och att den var vacker.
Strax därefter rusade mamman fram o undrade vad som stod på.
Vi kommunicerade tyst under några minuter o jag tackade för att de var så modiga o lät sig fotograferas o pratas med av en tvåbening from over där...
Idag är jag tacksam över mig härliga klättring,
alla vackra djur jag fått skåda,
alla insikter de gett mig!
Wolfies tips: bestäm dig för att låtsas vara en dagslända då o då - ägna dagen åt sånt du skulle om du bara fanns här på jorden EN ENDA DAG!
Å, en dag, lek som en bekymmerslös fjäril, dansa, sjung o LEV, i naturen, barfota, i solen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar