Ventura -Myrvälder rör om i grytan - San Fransisco nästa

Dagen börjar fantastiskt bra i solen, med en ljuvlig fruktsallad i på altanen.
Jag går en lång runda med lilla mimitaxen Penny Lee.

Scott frågar om jag vill hjälpa till att måla en "pinjata" (inte en susning om hur det stavas), en slags grunka man lägger godis i o slår för glatta livet på med en pinne.

Visst jag hakar på, jag målar grönt...

och Scott målar rött. De firar en högtid här pga av ett slag i en Mexicansk stad för längesedan. Högtiden kallas...

Cinco De Mayo, 5 maj och firas med Mexican food, Mexican Music and Margerithas....festen i kvarterat ska vara imorgon kl 12, då alla redan firar med sina släktingar o vänner idag, den rätta dan.

Jag tar en promenad med lilla Vovven o kollar in området. Vägen utanför Telephoneroad, är en fin väg med vackra,gula blommor i mitteln av vägen.

Ventura är omringat av berg, underbart att se! Temperaturen är några grader svalare här så nära kusten, än i Mira Loma, där det är mer ökenklimat.

Hittade ett coolt träd, med blommor som liknar såna man köper i snittblomsdisken i Sverige.Typ som röda små flaskborstar....

Värsta coola bronsälgen utanför nåt slags familjecenter....lyckades inte ta reda på vad det var för något.

Tog en sväng ner i ett av villakvarteren. Det var ett fint område. Ingen junk eller massa gammalt skräp i dessa trädgårdarna inte.

Vi träffade också på Ragge, en uteliggarkatt som såg ut att ha haft ett hårt liv...eller så var han bara en cool punkare, men långt hår som en kam mitt uppe på ryggen. Han var inte värstvidare pratsam...

Den här trevliga postmannen pratade jag med i 20 min.

Han frågade massor om Sverige och jag lärde honom hur man ska hantera besvärliga hundar när man kommer med brev eller paket....han önskade mig lycka till på min spännande resa.

Just då hade jag ännu ingen aning om att jag skulle vera på resande fot redan nästa dag!

När jag kom tillbaks, käkade jag lite mer fruktsallad och gick ut i solen och lade mig en stund.

Scotts tjej höll på med förberedelserna för featen imorgon och var över hos grannen. Plötsligt kom hon hemstörtande till honom och sa att hon minsann inte gillade mig.

Jag skulle dra innan 8 på kvällen.

 Hon ville inte säga detta till mig själv och han var helt förtvivlad över att behöva säga till sin vän att dra, när det var hennes idé att jag skulle komma hit och bo med dem....

Hon mår inte bra, går på en massa piller och jag erbjöd mig att hjälpa henne.

Frågade igår om hon ville prata och om hon ville ha nåt råd.

Det ville hon.

Jag la märke till att hon inte åt något, lite salta ostkringlor bara och läsk och cigg på det. Så jag sa, min uppfattning är att man måste visa sig själv respekt och tycka om sig själv, ge kroppen näring så den kan orka hålla sig frisk och kry.

Hon ville helst inte leva, o definitivt inte längre än sin mamma, för hon tänkte inte gå på hennes bergavning.

Ja, hur som helst verkade allt frid och fröjd just då.

Efter det vet ingen vad som flög i henne, men visst, remember....

ALLTING ÄR ALLTID PRECIS SOM DET SKA VARA!

Så, jag insåg att jag åter måste dra nånstans jag ännu inte hade en susning om.

Ringde April från igår och frågade henne.

Visst helt ok att jag sov över där, hon skulle bara kolla med sin mamma, som inte var hemma ännu.

Inga bekymmer trodde hon, så hon skulle hämta mig kl 9pm.

Hrm...anade så småningom,då jag mindes att hon berättat för mig på tåget om sin mamma....att hon hellre gick i kyrkan än hjälpa sin dotter med att köra eller hämta henne nånstans, när hon VERKLIGEN behövde...

SÅ, när hon ringde o sa  att mamman inte alls uppskattade att hon plockade hem en främmande kvinna hon mött på tåget, blev jag inte så överraskad. Alla kan ju inte va som jag....

Åter på ruta ett.

Klockan var nu  8 pm och jag letade upp en man jag språkat lite med på FB.

Han bor i San Fransisco, typ drygt 100 miles härifrån.

För typ ett år sen skrev han sitt tel nr till mig och jag kände då att jag kom att behöva det en dag.

SÅ, jag skrev det i min almanacka för i fjol och av någon outgrundlig anledning tog jag med den när jag åkte.

Jag ringde honom i Madison just innan jag fick kontakt med Helle.

Då var det tydligen inte dags ännu....Helle först, men nu, hittade inte hans nummer, skrev ett mail, sen kom jag på, visst ja, en gammal almanacka....

Ringde honom o han sa:

 -Hello Wolfie, I just read your mail, ofcourse you´re welcome to stay here.

Så efter ett antal samtal och kollande på nätet så har jag nu fixat en biljett till i morgonbitti med tåg.

April har lovat hämta mig o köra mig dit.

Halv 10 går tåget och ett ska jag byta till buss som tar mig vidare till kl 5, då jag ska byta till tåg som tar mig till Richmond, där han möter upp med bil.

Han har noga förklarat att han inte är farlig, inte dricker eller använder droger.

Killen är Cherokee och arbetar för sitt folk som nån slags polis.

Han har lovat yla med mig imorgon natt!

Tyckte det tog tid innan jag kom, då han visste vi skulle ses...

Så, Yrväder har åter ruskat om i någons liv, och är ännu en gång på väg, nånstans, mot nya äventyr, med hjärtat fyllt av tillit...

Idag är jag tacksam över: den härliga promenaden,

att April lovat köra mig till Stationen,

att jag inte ballade ur fast jag kl 8 på kvällen inte ens visste om jag fick sova inomhus inatt (fast Scott lovade sova ute med mig om hon inte lät mig sussa här inne),

att jag nu ska få träffa nya människor,

se nya platser, redan imorgon!

Wolfies tips: sön den 6 maj är månen mycket närmre jorden på länge! ut o yla i månens sken och skicka en önskan med din tanke....när du sträcker din hals mot himlen o yyyyyyyyyyyyyyyyyylllllllllllllllllaaaaaaaaaaaaaaaarrrrrrrrrrrrrr!!!!