Det var svinkallt i sovrummet i morse, jag sussar ju alltid
med öppet fönster om det funkar…genommulet o inte en endaste blå gnutta gick
att skymta.
Så, det blev långbyxor, flanellskjorta och jacka till en början…
Sovmorgon…till 9, gött, sen en snabb fruktfrukost innan
Virginia kom tillbaks från kyrkan.
Hon är katolik och besökte mässan som
började halv 9. Hon hade en plan……alltid bra…..att dela ut sina broschyrer på
alla parkeringsplatser utanför kyrkorna som hade mässa.
Vi googlade i bilen
vilka kyrkor som fanns i området vi befann oss i, sen blev det rally…kollade
tavlorna utanför när vi passerade en kyrka, för att snabbt vara på plats under
varje mässa. Å jag lovar, vi hann med många även om hon ville hunnit med många
fler. Många mässor var ju samtidigt o vi kunde ju inte hinna hur långt som
helst.
Efter att ha löpt gatlopp på 2 parkeringsplatser…..var det
dags att lätta på klädseln…..ännu mulet men efterhand bröt solen igenom lite
här o där.
2 parkeringar senare åkte skjortan också…inte var det nån vidare
värme i vinden, eller halvstormen kan man nog säga faktiskt, men med det tempot
vi höll, var det ingen frostrisk i armhålorna, fniss
Mot sena eftermiddagen handlade vi lite i en Mexicansk affär, sen
fick hon en ny idé…igen, vi åker till det Kinesiska shoppingcentret och lappar
bilarna där….de är emot democrats och hon är den enda conservative republicanen
vilket de tydligen gillar, så hon styrde Jaggan dit….ibland kör hon som en
biltjuv, påfarterna på motorvägen, runt i kurvan så man nästan far av sätet,
det gäller att hålla i sig minsann.
Hon pratade med en massa människor o fick inbjudan att prata
på ett ställe, skitbra ju. Den sista svarta mannen hon mötte, fick se broschyren
o började gapa o vråla att hon minsann inte var klok som var konservativ
republican, men hon svarade honom med lugn o stadig röst hela tiden tills han
nästan sprack!
Han vrålade innan han gick in i bilen – PRATA INTE MED DEN
KVINNAN, HON ÄR INTE KLOK!
Hon tog det med ro, han är den enda hittills som blivit så
upprörd…..så vi drog mot hennes office, där en dam arrangerar träffar varje
ons, tor, och sön på botten planet. De snackar politik, alla har med sig vars
lite käk och sen kollar de på en film.
Ojojoj vad de politikersnackade hit o
dit, men de var väldigt nyfikna på mig o frågade massor o önskade mig det bästa
på min resa.
Där fanns nån kasslergratäng, köttsoppa, kalkonburgare med
ost, vitlöksmarinerad stekt kyckling, stekta portabello (en bamsestor svamp) o
sallad som tur var…. Desserten var en slags banan….vanilj….gegga med kakor i,
en typisk gammaldags dessert som tydligen morsor lagde förr, helt ok faktiskt.
När vi ätit oss mätta, språkat en stund, gav vi oss av hemåt. She promised me to go hiking some day, that day….blev
toaday.
Det
finns ett berg inte så far away och vi dressade om o drog iväg. Hon har ju
aslånga ben o är ganska van att klättra så jag undrade lite hur det skulle gå.
Gillar du att springa frågade hon på väg dit?
Ähh, jag är väl inte världsbäst
på det, svarade jag, orolig att jag skulle dö på kuppen INNAN vi nådde berget. Ah,
come on, your younger than I am!
Sen bar det av en bit, genom en park, över en skolgård, längs
med en väg, då hörde vi plötsligt peacocken….det gick en hel drös i en stor
trädgård just vid bergets fot, praktfulla birdisar!
Vi sneddade in i skogen vid en grillplats o sen började
klättringen. Inte så lite brant uppför…..plötsligt fick hon ett sms och var för
nyfiken för att avstå.
Jag fortsatte gå o tänkte jag skulle skaffa mig ett litet
försprång, hon skulle ändå hinna ikapp med sina giraffben snart.
Jag klättrade
o pustade. Så småningom såg jag toppen på just det berget vi var på. Jag hörde
när jag just lämnat henne att hon pratade i telefon med någon. OK, tänkte jag,
detta måste vara toppen, så jag började klättra uppför en superbrant,
gräsbevuxen backe.
Plötsligt stannade jag, något rörde sig! Där stod en elegant
rådjurshind o vi studerade varann ingående under tyst kommunikation under några
minuter. Hon visade ingen rädsla för mig så länge jag stod still. Ville inte
skrämma henne, så jag avvaktade tills hon lufsat vidare in bland träden.
Då tog
jag mig upp de sista 50 metrarna o beskådade den fantastiska utsikten! Där fick
jag då se att denna höjden inte var något mot nästa….en bra bit bort, ojojoj,
där gick stigen, jag såg henne inte men skyndande ner för att inte missa henne.
Nix, ingen syntes på stigen uppåt det höga berget.
Hrm…..jag lyssnade på vad insidan hade för förslag, gå upp på
toppen, vilket verkade väldigt långt, klockan var redan 8pm o dimman började
rulla in..eller vända o leta efter henne längre ner….
Jag fick kommandot HEM, ingen tvekan, så jag hasade långsamt
nerför den slingrande branta stigen igen….ropade några gånger men fick inget
svar.
Väl hemma….ryckte jag i dörren som var låst, hrm….strange…jag
knallade över till grannen och frågade om de hade hennes nummer, men nix, de
brukade bara prata utanför, aldrig ringa varann. Modern i huset var vänlig nog
att ringa några andra grannar som kanske visste….under tiden kom sonen med ett
glas vatten med is och lite snacks….raringen…
Inget napp, någon hade hemnumret bara. Sonen sa: Stanna du här
så tar jag hunden o går en bit mot berget o letar….men jag hakade på…just som
vi passerat en av gatorna sa jag till honom…
-Jag tror vi gick den här gatan…åt höger, nej sa han, nästa är
bättre….jag såg bortåt gatan jag ville svänga av på…..o så en gång till….å vem
kom inte där med sina långa giraffben?
Han släppte hunden som lycklig, rusade bort till henne, vi
hade så när missat varann…om inte någon knackat på från insidan…
Hon hade varit uppe på högsta höjden, men tagit en annan väg,
som jag mindes att jag sett. När jag inte var där antog hon att jag var en stor
flicka o hade knallat hem igen!
Sonen hade aldrig varit mer än halvvägs upp, så han frågade om
han fick haka på nästa dag. Jag föreslog imorgon. Virginia ska iväg imorgon
eftermiddag på nåt sammelsurium…så då drar vi dit, här ska jagas rumpmuskler
vill jag lova!
Skulle inte sörja att läggs en 7 kg där på stigen…..efter
dagliga klättringar, fniss
Har just ögnat igenom dagen tidning….det är himla mycket snack
om Obamas homosexualitets bröllops tillstånd, ……..men det mesta skulle jag
galant klara mig utan att veta!
Slutet gott, allting gott, precis som vanligt!
Idag är jag tacksam över: alla nya trevliga människor jag
mött,
min nyaste solbränna jag fick trots moln o kyla,
den goda maten jag fick smaka,
motionen o rådjursmötet och den vackra utsikten!
Wolfies tips: nästa gång du stöter på ett vilt djur du gärna
skulle vilja titta länge på, skicka kärlek i form av små röda hjärtan, från
ditt hjärta och förmedla att du är en vänligt sinnad varelse som inte vill
skrämmas……du ska få se…..ni blir polare…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar