onsdag 12 december 2012

Jag - miljonär, skoskavet förde oss samman


De här ursöta pippisarna som jag glömt namnet på, mumsade på frukosten som Jim gett dem imorse, de får sig ett skrovmål varje dag.
Finfin frulleunderhållning.


Här är köket jag huserar i....visst sa jag att jag affirmerat att jag nu omger mig med lyx o flärd.....


...ordning o reda, inte ett dammlorn o inte en vattendroppe på fel plats här inte, det torkas....massor...
...jaja, jag hänger på i torkarsvängen...


Här sitter Jim en stund varje kväll o beundrar solnedgången med sin "fusk"brasa i öppna spisen..


UUUURRRRCoola vägguret som dingelidongar som värsta Stora Bens lillebror or something..every 15th min...


....just innanför hallen..


Panoramautsikten från balkongen, som man ser varje gång man är i köket...tror du jag är i extas???


Hallen...


På baksidan av huset, utanför köksfönstret kan man se denna vyn, grilla lite i gasolgrillen eller gå upp på trailen o träffa vilse som jag gjorde igår efter att ha forcerat ett fett antal kaktusar o annat mojs i ca 200 meter...som fastnade i sockarna, o smög sig långsamt ner i skorna o lekte nålar i mina fötter...hrmm...ogillas



Mysiga vindspel skapar softa melodier i den ljumma vinden...


Kokopelli är typ överallt, här strax bredvid en kyrka, mitt ute på vischan på väg mot Cornville, som ligger strax innan Cottonwood (där vi var igår ca 20 miles västerut)


Klockan 121212 idag, den 121212....stod jag här o visualiserade min framtid...alldels för mig själv...ryste lite, några tårar kom smygandes när jag tänkte på vilken lycklig Cheddar ..jaja ost jag är, som kommit ända hit...o känner så mycket kärlek i mitt hjärta varje dag över att äntligen ha hittat HEM! 

Såhär började den här storyn. 
Igår när vi gick nere i Sedona, blev vi inhalade i ett litet rum av en snubbe som började kommentera min kädsel...o det slutade med att vi skrivit upp oss på en lista för en guidad tour på Sedona Pines Resort i Cornville. 
För detta skulle vi få två gratis tickets to a traintour "Verde (betyder grön på Spanska) Canyon Railroad Excursion - Coach Class Ticket...värda $61.

Så....jodå, här är vi nu, o de ska ha reda på inkomst, jobb, blablabla, but I just told my friend Ralph: - Let´s pretend we are millionaires...
så det gjorde vi, jag skarvade i allafall rejält med min inkomst, jag med det mesta faktisk, en riktigt kul lek....o kände mig som en Queen, hade askul!


Hyfsat plejs...här kunde man ta sig ett dopp..


På olika sätt med ett poängsystem kunde man sen välja om man ville bo här med ett litet kök o ...


...sovrum med ett litet badrum...eller..


...om man även ville ha tillgång till det stora rummet bredvid, där man kunde bjuda in sina partajjjjjande poooolare..


...på nån mysig, bubblande lek..


....å sen tumla om i det större sovrummet..



Vi blev visade runt av Carolyn Wolf...jodå, 2 vargar var det..


Utsikten från ingången på det alldeles rykande, pinfärska huset..


...som såg ut såhär typ...


Ralphs mamma är ganska sjuk så han störtar typ dit till sjukhuset en gång om dan...så då tog jag o invigde mina nya Minnetonka mockasiner (kände att jag skulle gå "på byn" o såg mig själv på ett café, drickandes te med "någon"), ner till byn...givetvis, ovan vid dessa började jag få skoskav,o gick in på Basha´s för att tjacka plåster....i kön bakom mig vid kassorna stod detta rara paret som började kommentera min outfit....vilket tämligen många gör dagligen..men det var något särskilt med dem, något...hrm, hon var från Frankrike tror jag o han (One hette han) från Kanada. 
Vi började småprata o de frågade om jag kände nån här.
Tja, sa jag, den enda jag haft kontakt med innan jag kom hit är en väns vän, jag träffade en man på Powwow i Danmark i höstas som gav mig kontakten till sin danske vän här i Sedona...o vet du vad föresten sa jag......
han gifte sig just idag klockan 12.12.12 o jag skickade honom ett sms i morse med välggångsönskningar.

OM du känner nig så har du nu redan börjat få gosebumps o ana vad som är på gång....

Men va, menar du Michael, säger kvinnan som presenterat sig som Brigitte...det är min bästa vän, vi var på bröllopet, kom just därifrån!
Va, fatta, av 10000 människor här i Sedona, o lika många turister...så träffas vi i kön när jag handlar skoskavsplåter.....vilken grej!!!!!
Älskar när livet ger mig såna upplevelser!
Har ni tid att prata, frågade jag. 
Japp de hade de... så jag bjöd dem på chaite på cafét inne i affären..o vi pratade bort en timme...o bytte telefonnnummer o ska höras imorgon.
Mitt 121212 mirakel...


Himlen var knallröd på vägen hem men när jag kom till en lämplig plats att ta en bild var solen redan i viloläge o jag fick ta en bild på en söt trädgård isället, o rumpen på en livs levande golden...vid polkagriskäpparna..


Nån minut efter att Ralph hade dragit iväg mot mamsen ringde han o lät mycket skärrad...  frågade om jag hade lite helande piller, då han satt sitt lillfinger i bildörren o LÅST dörren...ajajajajajaj, som tur var reser jag ju runt med en låda nyttigheter så han fick piller o blev snurrad med staven men tog det säkra före......o köpte en flaska god whiskey som han bjöd på vid kvällscomputerracet...mums...

Idag är jag tacksam över att: jag fått en gratis tågbiljett,
 jag känt mig som en drottning i värsta  lyxlirarstil,
jag mött nya trevliga vänner,
jag blev inkallad till hysesvärden som "pratade allvar" med mig för att kunna hjälpa mig att komma på hur jag ska göra för att få stanna, han skickade mig en länk med en ny advokatbyrå jag ska ringa imorgon,
jag fått skoskav o träffat nya, härliga vänner....som känns himla viktiga.
A L L T gott är på väg till mig i raketfart nu...

Wolfies tips: när du får en bra chans, kör en ny "identitet" o låtsas du lever som en stenrik knös...njut av känslan o behåll den om du vill bli en...
                                                  Godnatt puss...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar