Så var han då sutten på för första gången, lilla Cody. Supercool som vanligt. Mattes pappa var lite orolig när hon berättade att hon skulle upp på sin 3 åriga stallion. -Tänk på att du är inte 17 längre! -Jaja, sa hon, men det vet ju inte hästen! Han kommer att bli en bra trailhäst, när han blir tillriden. Här använder man ordet "broke" om inriden. Typ från den tiden (jo, jag vet att de ännu existerar) att man bryter ner dem....på ett eller annat sätt....nog om det...
Efter passet med matte, fick vi en gosstund, lillen och jag. Han kompis Cowgirl är inte alls lika stencool som minstingen. Plötsligt när man rider, får hon syn på åsnan på andra sidan staketet (som vi just passerat 13 gånger) oooups, så förskräckt hon blir o tar ett skutt åt sidan. Hon hade ingen som helst erfarenhet av vare sig sadel eller ryttare förrän hon var 12 år gammal, så .....det är bara att träna på. 
Här hämtar man hö, odlat i Arizona, fraktat hit på långtradare. Balarna är inga pyttisar inte. De vägde as, på ren svenska. Familjen som äger minilantmännenaffären var himla trevliga o tog en lapp med mitt tel nr. Ifall någon desperat bond,e skulle behöva en trevlig, good looki´n rancharbetare. Jag ska skriva ut lite lappar och sätta upp runt om på liknande ställen här i M L. EN bal kostar nästan 18 dollar! (18 x 7 kr)
Om man vill frakta sina nötkreatur så buntar man helt enkelt in dem i en sån här bil!
Vi drog vidare till en affär för de sista ingredienserna till morgondagens kalkonmiddag.
Så här såg det ut på båda sidor om ingången. Jag tog fashinerad upp min kamera och tog en bild på alla dessa mängder läsk som Amerikanarna konsumerar dagligen. En man kom skrattade fram till mig o sa: Jag har handlat här i över 30 år och aldrig någonsin sett nån ta ett foto här, vad har jag missat? Jag förklarade läget o han skrattade igen o gick vidare. Kul att kunna glädja nån med så lite.... ;O)
Skit också, sötpotatisen var slut, så vi fick dra till ytterligare en affär, en Mexicansk den här gången. Jodå, här fanns det vi sökte och en annan intressant grej, inte såå vanlig för en nordbo som jag.....
Bara TÄNK DIG NU, minen på den unga tjejen i kassan....är du beredd.....när jag frågade: Får jag ta ett foto på isen? Hon såg ut som ett gigantisk fågelholk....aahh, sure, go ahed. Så här lite i efterhand kan jag ju skratta gott jag också, det måste ha verkat helt knäppt för henne. Kan tänka mig att hon berättade för sin familj när hon kom hem, vet ni...idag kom det in en knäppgök o frågade om hon fick ta en bild på isen....JA, som sagt, lite kan ju roa ibland... 
Ett antal glassbilar pinglar förbi här dagligen. De kryper sakta fram gata upp o gata ner med en lite plinglingmelodi för att väcka glassssssuget i människorna som eventuellt är inne i skuggan i sina hus. Just idag höll sig termometern på 88 grader här, typ 31 svenska celcius degrees....laaaaaaaaaaaagom,fniss, hörde nåt om....s.n.ö....lr??? ;O)
Sen var det då äntligen dags för det vi egentligen skulle göra idag: Ge oss ut på yardsales för att leta efter en sadel. Här har alla loppis i tid o otid och även däremellan tror jag. Vår idé var att många skulle passa på att sälja idag då de flesta var lediga, men si så hade inte de resonerat. Det bor tydligen många katoliker här och då får man visst inte hålla på med sånna saker mitt i påskfirandet.Men Helle gjorde i allafall 2 superfynd som hon var helt lyrisk över. En handdrejad Native vas, signerad och en tavla med Native motiv -båda för 2 dollar!
Jag gjorde också mitt livs första yardsalefynd in this country! En American Eagle tröja, precis i min gröna färg, för....håll i hatten...50 cent! Ca 3.50 i svenska pengar, en inverstering må jag säga, precis i rätt ekonomiska kategori för en sveska som ännu letar jobb..... Christina G i Bäl, du skulle inte få gjort nånting annat här än att ränna på alla loppisar...ett paradis...Lelle, håll hårt i henne! ;O)
Den här lilla sötnosen hörde hemma där de sålde våra fynd. Får jag presentera Nala! Är hon söt eller är hon SÖT! Inte många veckor gammal men redan ganska van vid att bli buren som en gammal trasdocka av barnen.
När vi kom tillbaks med våra fynd, hade Cody skadat sig i benet, eller hoven. Den var alldels varm och han vill inte gå på benet. Helle tog fram Epsonsalt som är ett dundermedel här, drar ut infektioner mm. Han fick först ett varmt hovbad och sen våtvarmt omslag. Han fick lite mat med White sage i. Ni som har koll på indiansk kultur vet att sage kan användas till mycket. Det är något av det mest inflammationshämmande som finns. Vit salvia. Vi hoppas han är bättre imorgon.
Alla ni som har nån varg-gen i er, eller av nån annan anledning känner att fullmånen är mycket speciell! Jag säger bara VÅGA YLA mycket, ofta och lääääääänge!
Det är för mig som att komma i kontakt med alla vargar, alla själar som vandrar samma väg som jag, hjärtats väg, när man hör ekot av ylet inom sig, vibrera i hela hjärtat, i kroppen och fortplanta sig ut i hela universum - att vara i kontakt med allt, alla, med själva källan till ALLT LIV!
MITAKUYE OYASIN!
Vi är alla släkt!
Namaste
Idag är jag tacksam över: att jag hittat en sida med MASSOR av guesthoreseranches som jag ska söka jobb vid,
att jag vågar yla och kan njuta av den samhörighet jag känner med allt liv då,
mitt första yardsalefynd
som sitter som en "smäck" (Gotländskt uttryck)
Wolfies tips: vid fullmåne, tveka inte att gå ut i månskenet, gärna i naturen (typ kanske INTE på balkongen) sträck nosen mot månen och ge hals, YLA för allt vad du är värd, lyssna inom, känn känslan, oavsett vad andra tycker o säger, den känslan är ovärderlig och DU - INGEN kan ta den ifrån dig!
Welcome to my pack!
AAAAAAAAAAAAOOOOOOOOOOOOOOOUUUUUUUUUUUUU ! ! ! !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar